torsdag 18 september 2008

Den osynliga handen blir synlig; medias struntprat

Klicka på bilden så kommer du fram till en webbsida där det går lättare att läsa texten!

Den nuvarande krisen minskar knappast många människors rättfärdiga avsky mot hur det politiska och ekonomiska etablissemanget i USA har skött landets affärer under många år. Samtidigt ger det ju som synes en del genomslag i seriekonsten.

Från Reagan och framåt har det i stort sett varit en kombination av "amatörernas timme" och "tjuvarnas afton", det är svårt att frigöra sig från det intrycket. En blandning av vansinniga amatörer och skrupelfria äventyrare av alla de slag har smällt upp en korthus som nu rasar ihop. Inte undra på att folk är arga. Läs det här utbrottet av en historiker på HuffPost. Det är ord och inga visor!

Kanske till och med en del som tidigare röstat på republikanerna är syrak vid det här laget. Men inte alla tydligen, en del ger sig inte. En undersökning vid Yaleuniversitet uppges visa att konservativa personer som presenterades för dels osanna påståenden från Bushregimen samt klargöranden att påståendena var falska, av någon anledning var mer benägna att tro på de falska påståendena än konservativa som bara fick höra de falska påståendena. Förklaringen kan vara att den första gruppen av psykologiska skäl biter sig fast i sina villfarelser. Slutsatsen är att det är meningslöst att tala med den sortens människor, de kan ändå inte ta till sig fakta som inte stämmer med deras uppfattning.




När affärerna går dåligt kan man försöka smita undan genom att babbla om annat. Medierna kommer i skottlinjen för att de deltar i struntpratet - eller om vi skall kalla det för organiserad desinformation och fördumning i stället för information till allmänheten. Det är i ett sådant klimat som dubiösa figurer som McCain och Sarah Palin kan komma fram utan att "gammelmedias" undersökande journalister sliter dem i små, små bitar.

Inga kommentarer: