Robot - det hänger på utseendet också

Det här är en robotfilm som jag fiskat upp via Lennart Frantzells blogg. Robotarna kommer, var säker på det, men vi kan också fråga när, var, hur, varför, och vem betalar kalaset? Samt: vad skall en sysslolös mänsklighet hitta på om den betjänas av myriader robotar som gör allt åt den?

Hur som helst, på filmen är det den läraktige roboten Simon som är huvudperson. Några saker att lägga märke till: den har ett mänskligt namn, Simon. Även om kroppen ser ganska maskinell ut så har huvudet gjorts barnsligt runt och den är försedd med ögonlock som blinkar då och då. Hela uttrycket är litegrann av "snäll och kanske trög, men duktig och ofarlig i alla fall". Det bör vara fullt medvetet från konstruktörernas sida: om en robot skall kila runt i vårt hem och plocka upp efter oss kan det vara trevligt att den ser trivsamt mänsklig ut. Att se ut som en kringvandrande maskinsvarv eller som en människa men elak eller grym - det är inte så bra. Robotar som skall springa runt våra fötter bör inte bara vara duktiga utan se trevliga ut också. Men samtidigt bör den inte verka skrämmande super-smart, och då är det bra med det där barnsliga utseendet och försiktiga, trevande rörelser som inte verkar aggressiva.





Här är en artikel som handlar om hur forskare använder en robot (med det mer neutrala namnet Nexi) för att försöka räkna ut hur tillit kan uppstå mellan främmande personer. Det är lustigt att man kan använda en maskin för att lära sig mer om hur grundläggande mänskliga förhållanden utvecklas. Men man kan ju gå via våra håriga släktingar också. För att förstå hur språk och känsla och förståelse för andra individer utvecklas kan man titta på chimpanser, vilket berättas om här av BBC.