Allt hänger samman - på något sätt. Världskriget

För några dagar mördades en ledande maoist, Azad, i Indien. I sällskap hade han en man som visade sig vara journalist och som också dödades i samma påhittade eldstrid. Hela historien är inte klarlagd, men ganska mycket är ändå känt. Det är möjligt att Azad var på väg för att diskutera förslagen om fredsförhandlingar med ledningen för det maoistiska partiet när han mördades.

Det sista som publicerades av journalisten Hemachandra Pandey, samma dag som han dödades, handlade om matkrisen, om hur stigande matpriser pressar folk. Här är den senaste artikeln i en rad på samma sajt som handlar om morden på Azad och Pandey. Mat och resurser och kampen för urfolkens liv i de stora skogarna mot de inträngande storbolagen har varit en bärande del av maoisternas kamp i Indien under de senaste årtiondena. I viss mån har man lyckats. Det har blivit svårare att jaga bort folk med hänvisning till "utveckling".

Men det handlar inte bara om Indien, man kan säga att det pågår ett mer eller mindre lågintensivt världskrig mot folk som har oturen att bo på ställen som storkapitalet vill lägga beslag på. Och där är det kapitalet, inte folket, som har vapnen och initiativet. Fronterna finns över hela världen, de hänger ihop med starkare eller svagare samband, men sambanden finns i alla fall.

FN:s nyhetsbyrå IRIN rapporterar från Indonesien och från Papua Nya Guinéa. Landrättigheter, miljöskydd och överenskommelser om urbefolkningarnas rätt väger lätt när det skall "utvecklas". För Indonesiens del handlar det mycket om palmolja, den används i en massa dagligvaror utan att vi tänker på det, i Papua Nya Guinéa är det mineralbrytning. Att ha naturtillgångar på sitt område kan vara en tillgång, men det kan också bli en förbannelse. Lokala myndigheter som är korrupta och går i bolagens ledband är inte mycket att lita till när det gäller mänskliga rättigheter. Vinsterna på exploateringen går lokalbefolkningen förbi. Men när vi skäller på storkapitalet kan vi fundera på om inte vi själva på något sätt är inblandade. Vi använder ju de här produkterna utan att ställa så många frågor.

Här handlar det också om Indonesien, men nu om papperstillverkare som hugger ner naturskog i stället för planterade träd, och som missköter sig i största allmänhet. Man är inne och mixtrar i områden där det finns orangutanger och utrotningshotade tigrar också - av en slump hittade jag den här bilden med dubbeltydigt budskap idag (en teckning av mästaren Robert Nyberg).



Från de moderna maoisternas sida talas det ibland om ett tredje världskrig tror jag. Det pågår verkligen stora och små strider på många håll, men i allmänhet är det angriparna som har initiativet. Men skulle papuanerna på Nya Guinéa kunna gå över från pilbågar och blåsrör till AK-47:or när bolagsherrarna och deras lydiga politiker och poliser kommer för att ta deras mark, då kan det bli andra takter av och bättre styrka i argumentationen! Deras kamp kan underlättas av solidaritetsgrupper av olika sorter i industriländerna som håller ögonen på vad bolagen gör. Och ännu bättre om storbolagen och deras politiker härhemma avvecklas.