lördag 14 februari 2009

Kapitalism 3.0?

Hur blir det nu då? Kommer kapitalismen att klara sig? En del tror att nyliberalismens (eller skall det heta neokonservativsmens?) sammanbrott och den nu pågående krisen leder åt det hållet med raska steg. Europa rasar snabbt utför nu, säger man på radion. Själv är jag lite skeptisk, i alla fall på kort sikt (men jag kan ha fel, det kan hända något med rasande fart).

En som har en bergfast tro på kapitalismens förmåga till anpassning och överlevnad är Dani Rodrik som ofta skriver intressanta saker. Han tror att kapitalismen har en inneboende förmåga att reformera sig igen i enlighet med de nya förutsättningarna. Det är dock samma system som bloggaren Approximation kallar "psykopatmaskinen", för övrigt. Kommer lite mer statsingripanden och regleringar att hjälpa?


Följer man Marx' modell finns det två tendenser att hålla ögonen på: den tekniska utvecklingen som ger grunden för hur samhällena kan fungera, samt de politiska krafter som praktiskt organiserar hur samhället fungerar och förändras. Det som brister i vår tid och vår del av världen (de gamla industriländerna) är avsaknad av starka politiska rörelser med mål som ligger bortom att lappa på det nuvarande systemet.

En artikel av Naomi Klein visar på detta: folk är förbannade på Island, i Argentina och andra ställen och jagar bort politikerna, men vad har dessa massrörelser att komma med för att förändra? Att ropa "bort med allihop" är inte särskilt konstruktivt i längden. Dessutom ger det de gamla krafterna en god chans att slingra sig tillbaka igen. Detta torde gälla särskilt om vänsterns förslag till lösning är att försöka med en ny dos keynesianism. Och det håller jag med om. En ekonomisk politik i en epok av industriell uppgång är en sak - ekonomisk politik i en efterindustriell epok något annat. Ramarna att agera inom, och möjligheterna, kommer att vara olika.


En artikel i Dagens Konflikt, och en annan av den svenske nationalekonomen Axel Leijonhufvud (verksam i USA) berör just detta om ändrade förutsättningar. På trettiotalet sade Franklin Roosevelt att vi inte har något mer att frukta än fruktan själv. Leijonhufvud vänder på detta och säger att vi har mer än fruktan att vara rädd för. En ny situation alltså, som inte kan hanteras med gamla botemedel.

Det som Leijonhufvud anser är farligt är att vi har en situation där företag och banker skär ner medan privatpersoner försöker spara, dra ner på konsumtionen, betala av skulder - detta leder till att "stimulanspaketen" med pengar och lättnader till företag och privatpersoner samt räntesänkningar inte kommer att fungera så bra. Det finns ett jättestort hål att ösa ner krispaketen i, och det kommer att dröja innan hålet är fullt och åtgärderna kommer att märkas. Hushåll och företag måste känna sig bättre till mods och vara säkra på att finanserna går ihop innan de börjar agera expansivt igen och stöden ger utdelning.

Detta låter som ytterligare ett argument för att offentliga stödåtgärder skall gå till den offentliga sektorn i första hand. Där kommer stödpengar att ge snabbt och stort genomslag, jämfört med stöd till en privatsektor som vägrar att reagera. Varför inte en norsk läsövning under rubriken Skattelettetull - betyder väl skattesänkningsdumheter:


I Norge fremmet høyresida oppskriftsmessig sine krav som skattelette inn som en del av tiltakspakka. At personskattelettelser vil ha minimal etterspørselseffekt er ikke så farlig. Ideologiske markeringer er åpenbart viktigere enn tiltak som faktisk treffer. I en spørreundersøkelse Synovate utførte for Postbanken i desember, uttalte bare en av fire at en skattelette på 1000 kroner i måneden ville føre til økt forbruk. De resterende tre fjerdedelene ville enten spart pengene eller brukt dem til å betale ned på gjeld, noe som også er en form for sparing. SSB konkluderer på samme måte. Selv store skattelettelser vil ikke bidra til å skape jobber i noen særlig grad.

Effekten av mer penger til kommunene, statlige byggeprosjekter og infrastrukturbygging er mange ganger større. Hele vitsen med ekspansiv finanspolitikk er den såkalte multiplikatoref-fekten - at man setter i gang positive spiraler i økonomien som gir større effekt enn pengebruken isolert sett skulle tilsi. Slike ringvirkninger oppnår man ikke hvis pengene settes rett i banken.


Några slutsatser? Själv har jag funderat över om den här krisen kan vara, inte den sista, men den nästa sista.

När kapitalismen 3.0 formerar sig vid horisonten år 2010 kan det vara så att påfrestningarna i systemet börjar bli så stora att nästa kris knäcker bygget. De enorma underskott som staterna idag bygger upp för att stötta kapitalismen kan vara en av minorna som får bygget att explodera. Vid nästa kris kanske inga traditionella metoder för krisbekämpning fungerar (utom världskrig kanske, men den idén torde vara svår att sälja in.) Bristen på nya områden för kapitalisterna i de gamla industriländerna att ta över och exploatera kan vara en annan faktor, allt mer kapital kommer att skvalpa omkring utan att finna vettig användning. Kina och Japan kanske tappar lusten att finansiera USA. Naturkatastrofer kan få svåra ekonomiska följdverkningar.

Optimister som Rodrik tror att kapitalismen kan omformulera sig och överleva. En annan möjlighet är att folk i allmänhet tar ett steg längre, inte bara skriker "bort med allihop" utan också börjar tala om nya lösningar i en ny värld, och börjar genomdriva dem - och lämnar 3.0 åt sitt öde för bättre alternativ. Och då är det klippt för psykopatmaskinen.

21 kommentarer:

Anonym sa...

Jag antar att du läst Schumpeter? Jag fann hans teorier väldigt intressanta när jag skrev förra uppsatsen trots att han är så konservativ man bara kan vara. Han pratar ju bland annat om att kapitalismen kommer gå under delvis på grund av det spridda ägandet (han ser många andra faktorer också såklart), att ingen vill ta personligt ansvar för det man äger längre. Han har ju en ganska stollig syn på människor ibland men hans över sextio år gamla nationalekonomiska teorier är mycket aktuella och intressanta idag enligt mig.

Björn Nilsson sa...

Aj, där var en känslig punkt! Det enda jag läst av honom är delar av en bok om konjunkturteorier. Och så har jag hans tegelsten om ekonomisk analys som ligger här på ett bord som ett dåligt samvete. Men jag skaaaaaa läsa den ...

Bristande personligt ansvar verkar vara en viktig punkt när man diskuterar de senare kriserna där finansinstitutionerna spelat en avgörande roll. Man kan väl sammanfatta grundidén som "sälj dina fakturor och låt någon annan ta ansvar". Det är alltid "någon" som "bör ta ansvar" - bara det inte är jag! Har för mig jag skrev om det tidigare på bloggen.

Anonym sa...

Hans mest kända verk är Capitalism, socialism and democracy där han i första delen förklarar kapitalismens maskineri och varför den till slut måste förstöra sig själv. Det är ju intressant eftersom han själv är en nästan fanatisk anhängare av "gammaldags" kapitalism, men inte av människorna som styr den kanske. Han är förvånansvärt skarp när det gäller framtidsanalyser om ekonomi, men som sagt, hans demokrati- och människosyn lämnar en hel del att önska. Rekommenderas dock starkt.

Anonym sa...

Jag är ännu mer gammaldags. Marxens upplägg gäller nog fortfarande. Kapitalismen är ett dynamiskt system som har kunnat kvickna till och fortleva på nytt, det är sant. Men hur gick det till förra gången? På Franklin Delano Roosevelts tid?
Enl alla experter hävdes inte den ekonomiska krisen i USA förrän en bit in i USA.s deltagande i WWII. (Roosevelt såg ju genom provokation mot Japan och följden Pearl Harbor att man kom med)

Hemska slutsatser att dra av detta är vad? Att Obama kommer att föra en krigspolitik ännu värre än Bush?

Logiskt eller hur?

Björn, du har rätt i att det inte finns någon riktig motkraft mot detta vänsterut. Som det fanns på 30-talet. Å andra sidan den motkraft (kommunister, socialdemokrater, fredsvänner) som fanns då lyckades inte stoppa vansinnet.
Nu får vi mer lita till folken i tredje världen (muslimer, hinduer, latinos m fl)
Vi bör förena os med dem. Men den gamla parollen om alla framstegsvänliga krafter gäller nog inte då. Vi får ge fan i detta med att bekämpa religiösas bakåtsträvande!

Björn Nilsson sa...

Sixten, jag har en stark uppfattning om att den modell som Marx började utveckla (bas och överbyggnad i samspel) är fullt användbar och kan vidareutvecklas in i dataåldern. Det är därför jag är så förb. på teorilösheten hos V. Man är mer intresserad av kortsiktiga vinster (ministerposter) än en långsiktig strategi för systembyte. Därmed sviks de mål man påstår sig kämpa för.

Det är klart att det går att ha samarbete med icke-socialister i Tredje världen när de kämpar mot imperialismen. Men partier som V har ju till och med svårt att hålla starka band med vänstern i Tredje världen. Och inte var V särskilt aktivt när krisen brakade loss i Sverige heller, vilket kan bero av att partiet knappast har någon större medlemskader i industrierna längre. Vad kan man säga: det är mest en samling parlamentariker. Kanske impulser från Tyskland och Frankrike kan få dem att vakna till, kanske inte.

Anonym sa...

Det är ekonomiteorierna som dör, kapitalism kommunism det spelar ingen roll styr man ekonomierna fel så går ekonomin under oavsett höger vänster åsikter.
Varför kan ingen tänka tanken att det är fel på ekonomiteorierna som är grundorsaken till krisen.
Det som är producerat skall konsumenten ha pengar i sin plånbok till att konsumera
Har konsumenten inte tillräckligt med pengar så att alt som är producerat kan köpas då går ekonomin in i döden, pengar i ett bankvalv hjälper inte ett dugg bankgarantier är inte lösningen.

Lösningen är att konsumentens pengar ska vara i balans med det som är producerat.

Björn Nilsson sa...

Olikhet mellan utbud och efterfrågan? - Det låter ju som de teorier som Marx och Keynes byggde på för att förklara kriserna, och som användes som utgångspunkt för att försöka lösa dem.

Anonym sa...

Det är ju inte så enkelt som att hitta en balans i konsumentkraften. Den psykologiska effekten av krisen är i sig själv en fördjupning av krisen. När människors rädsla eller förhoppningar styr kursindex hjälper inga förnuftiga teoretiska modeller.

Björn Nilsson sa...

En bra modell täcker naturligtvis upp även för "oförnuftiga" beteenden. Som när företag och privatpersoner inte reagerar "rätt" på regeringarnas penningstöd, skattesänkningar etc., eftersom enskilt och allmänt förnuft kan se olika ut. Med andra ord gäller det att kunna förena makro- och mikroekonomi i samma modell. Problemet är att de neoklassiska modellerna inte har tillåtit olika sorters förnuft att samexistera, samt att man letar efter jämvikt hela tiden. Men det kanske ändras nu.

Anonym sa...

Chris
”Den psykologiska effekten av krisen är i sig själv en fördjupning av krisen”
Trycker staten pengar och ger till konsumenten så tar det bort den psykologiska effekten, man tvingar i gång ekonomin. (man får se upp med för stora löneökningar om man gör så)
Staten kan senare ta tillbaka pengarna via skatten.

Lek med tanken om vad som skulle hända om någon tog pengar i smyg ur varige konsuments plånbok det skulle bli en kris som den vi har nu, hur kan någon veta att konsumenternas samlade mängd pengar är tillräcklig?

Björn Nilsson sa...

Den pågående omfördelningen mellan arbete och kapital (lön och vinst) kan faktiskt fungera så att det tas pengar från plånböcker utan att det märks. Det kan ske genom att kapitalet tar hand om större delen av ökningarna i produktivitet, vilket har hänt under de senaste årtiondena i USA. Penningmängden i sig spelar ingen större roll. Försvinner 5% av alla pengar kommer resterande 95% att cirkulera snabbare i stället. Summan av pengarnas köpvärde är ju mindre än det antal transaktioner som skall betalas under exempelvis ett år.

Leder krisen till att folk blir skrämda och försiktiga behöver det inte betyda att utdelning av färska pengar eller ränte- eller skattesänkningar gör dem mindre rädda - de sparar för möjliga ännu sämre tider helt enkelt. Man kan kalla det psykologi eller helt naturlig försiktighet.

Anonym sa...

Björn Nilsson
”Penningmängden i sig spelar ingen större roll. Försvinner 5% av alla pengar kommer resterande 95% att cirkulera snabbare i stället.”

Vad händer om det inte cirkulerar snabbare?
Pengar kan inte cirkulera snabbare och snabbare i oändlighet (liknar pyramidspel)
Varför skulle en ekonomi inte kunna fungera med en konstant hastighet på omsättningen av pengar?

Kapitalet kan ha tagit en del pengar från konsumenten ja,
Men då saknar konsumenten köpkraft, ekonomins död.

Hur kan någon tro att nuvarande ekonomiska teorier är helt riktiga när vi misslyckas så totalt med att ta oss ur krisen, ett år har gått och det blir bara sämre och sämre, är det inte bevis nog på att något är fel i ekonomiteorierna. (jag anade att det skulle gå åt skogen är ekonomiteorierna felaktiga så är det logiskt att en kris uppstår)

Varför kan det inte finnas et litet fel i ekonomiteorierna?
Ekonomer säger inte att ekonomi är en vetenskaplig sanning, då kan det finnas ett fel där, lös felet.

Björn Nilsson sa...

Pengar kan nästan cirkulera hur fort som helst - med ljusets hastighet i de elektroniska systemen nämligen. Och även vanligt folk betalar mer och mer elektroniskt (inte fasen står jag och fumlar med kontanter på Konsum!) vilket innebär att de äldre penningteorierna som byggde på att man hade mynt och sedlar delvis är överspelade.

Det var inte teorier som skapade trettiotalskrisen, däremot fanns det teorier som hjälpte till att fördjupa den. Ungefär samma neoklassiska teorier som var i svang alldeles till nyligen men som nu är "ute" i och med kraschen. Och så fanns det andra teorier som bidrog till att åtminstone göra krisen mindre svår. Teorier kommer man inte ifrån.

Det som skapade krisen då, och krisen nu, är dock (enligt min ringa mening) att kapitalet fått växa sig för mäktigt på arbetets bekostnad, och detta har lett till att kapitalet fallit pladask i spekulationsträsket och nu mår ganska så illa. Under tjugotalet ökade vinsternas andel av den totala produktionen och samma hände igen under början av 2000-talet. Man kan tala om det som en jämlikhetsfråga, men den har verkligen stor praktisk betydelse.

Anonym sa...

Björn Nilsson
Krisens orsaker kan du ha mycket rätt i.

Om det bara fans en ekonomisk teori så kunde den vara sann, nu finns det flera teorier det bevisar att alla utom en måste ha något fel (alla kan vara felaktiga) det vi nu gör åt krisen kanske inte är rätt dom lyckas inte bra det tyder på att vi gör fel.
Bara en ekonomisk teori kan vara riktig vilken teori är det? Teorin kanske inte ens finns än vem vet,
Mina pengar kan elektroniskt nå motagaren snabbare ja men nu går det inte fotare ljusets fart är max, min årsbudget är konstant ändras inte, varför skulle en ekonomi inte fungera med en fördröjning i överföringen? Fans det igen ekonomi på 80 talet?
Ekonomi är matematik (vetenskapens bevisade sanna kunskap matematik) se ekonomin som en ekvation den går ut om talen är rätt och ekvationen är rätt gjord, strukturförändringar ska finnas MEN INTE KRISER SOM NU, felet är matematiskt .

En ekonomisk kris som nu kan inte uppstå utan att den aktiva penningmängden har minskat, psykologi är mer en bortförklaring anser jag psykologiska spärrar kan staten ta bort genom att tvångsstarta ekonomin (öka den aktiva penningmängden via sedelpressen)

Som det är nu så måste ekonomin krympa till den nuvarande aktiva penningmängden, hinner penningmängden minska innan så går ekonomin in i en neråtgående spiral och kan dö.

Björn Nilsson sa...

En teori som är helt "sann" i den mening att den täcker alla delar av verkligheten är omöjlig. Däremot kan teorin bättre eller sämre förklara de viktigare händelserna, och helst innan de inträffar. I det avseendet har den neoklassiska teorin inte klarat sig så bra de senaste åren.

Undrar om det inte behövs mer än att bara pytsa ut pengar för att få folk på bättre humör? Pengar är inte hela livet, pengar är ett medel för att få livet att löpa smidigare (när de sköts rätt).

Anonym sa...

”och helst innan de inträffar”

Tror man att den aktiva penningmängden är vital då är det lätt att förstå nuvarande kris och att förutse den.

Pengar i ett bankvalv oavsett summan påverkar ej ekonomin mer än psykologiskt, trycka sedlar för att lägga i ett valv är meningslöst, ekonomin måste använda pengarna aktivt om det ska ha någon effekt.
Kommunerna behöver pengar fattiga personer skulle inte spara pengarna om dom fick några
Det svåra är att få ut pengarna till rätt mottagare.

Pengar samlade på hög hos kapitalägare är utanför ekonomin och kan ses som icke existerande oavsett summan så kan pengar på hög inte användas av ekonomin.
Tar någon fram pengarna så ska dom ses som nytryckta sedlar, ekonomin kan inte se skillnaden på nytryckta sedlar och gamla dammiga sedlar. (pengar på bank om banken använder dom är aktiva)

Trycker jag en biljon falska kronor och lägger under kudden så påverkar det inte ekonomin men använder jag pengarna så påverkas ekonomin alltså det är bara pengar som används som ska räknas in i den aktiva penningmängden.

Om alla förstod att man kan häva krisen så upphör den psykologiska effekten direkt

Inflation ska den bekämpas med räntan? Då förstörs den självreglerande inlåningen och utlåningen av pengar.
Sparar många pengar så ska räntan bli lägre (god tillgång) då börjar folk låna,
Vill många låna pengar så ska räntan bli högre (dålig tillgång) då slutar en del att låna.

Anonym sa...

Jag är så gammaldags att jag ser det så här:
När lönerna pressas ner så att folk inte kan köpa det de producerar är det ingen mening i att investera i produktion. Dock måste de löst skramlande pengarna investeras i något som ger vinst - så då satsar man på pyramidspel istället. Som kapitalet har gjort nu i tjugo års tid.

Problemet med detta är att när någon börjar syna går det åt helvete. Som det har gjort nu.

Såna här spekulationsvågor har inträffat åtminstone två gånger förut i kapitalismens historia. Slutet av 1700-talet. Och början av 1900-talet.

Båda dom gångerna blev det visserligen storkrig. Men för att detta ska vara möjligt måste det ju finnas två parter som båda tror att de har något att vinna på storkrig. Och det finns inte just nu.

Ett smartare sätt att få igång apparaten är att skaka på systemet så att köpkraft trillar ner till dem som har det sämst. De satsar inte på pyramidspel, de satsar på grundläggande konsumtionsvaror. Och då lönar det sig med investeringar i produktion igen!

Björn Nilsson sa...

Tja, jag vet inte om jag har så mycket att tillägga. De senast föregående talarna kanske kan skicka synpunkterna till Ingves på Riksbanken? Han har nog lite mer än jag att säga till om, hur orättvist det än låter.

Anonym sa...

Björn
Är nuvarande ekonomiteorier felaktiga på något sätt så kommer ”Ingves på Riksbanken” aldrig att inse det, skulle han inse att det finns ett fel så skulle han inte våga föra någon annan penningpolitik än den gängse.

Flera ekonomiska teorier finns, då måste någon teori ha något fel, ändå kan inte ekonomer inse att det kan finnas ett fel i nuvarande teori, som bevisligen inte kan lösa nuvarande kris.
Om det fans ett fel i ekonomiteorierna så skulle det se ut som det gör nu, prognoser misslyckas, svårt att förklara det som hänt, flera ekonomiteorier, återkommande kriser, ständigt kaos i ekonomin. Och en total oförmåga i att kunna styra ekonomin. Och att man letar efter en syndabock att skylla bristerna i sina teorier på (psykologi)


Björn vad anser du om ekonomiteorierna kan det finnas ett fel där?

Björn Nilsson sa...

Jag är inte så inläst på Karl Poppers vetenskapsteori, men jag tror att han skulle säga något i stil med detta:

För att få grepp på samhällets utveckling och behandla det med vetenskapliga metoder måste man bygga någon sorts modeller av hur samhället ser ut. Annars blir det bara ett kaos av olika data som man har svårt att se hur de hänger ihop och om de är viktiga eller inte. Men för att det skall vara möjligt att testa om modellen är riktig måste det finnas möjlighet att bevisa att den helt eller delvis är felaktig. Om man påstår att utbud och efterfrågan beror av varupriser måste det finnas möjligheter att testa detta. Sådana tester kan man göra, och därmed är det möjligt att med någorlunda visshet visa i vilken grad priserna påverkar hur mycket som köps/säljs. Ju noggrannare man undersöker det här förhållandet, desto mer specialfall och undantag lär man hitta, och dessa kommer förmodligen att ändra den ursprungliga grova modellen en del.

Modellen, och därmed möjligheten att beskriva och kanske förutsäga verkligheten, blir bättre ju lättare det är att kontrollera och kanske hitta fel i den. Om man däremot stoppar in tesen att priserna bestäms av exempelvis Hermes (köpmännens gud) är inte detta möjligt att testa och kan inte ingå i modellen. Gudar, tomtar och troll eller det flygande spagettimonstret hör inte hemma i en vetenskaplig diskussion eftersom man inte kan göra experiment med dem.

Jag tror inte att det kommer att gå att få fram helt perfekta modeller. Däremot kan det skapas bättre eller sämre sådana. Den primitiva neoklassiska modellen har just visat sig fungera ganska dåligt medan modeller som grundar sig på Marx och Keynes klarar sig bättre. Min personliga mening är att en genomarbetad modell i Marx' anda förmodligen är det bästa vi kan åstadkomma i dagens lägen.

Anonym sa...

Björn
” en genomarbetad modell i Marx' anda förmodligen är det bästa vi kan åstadkomma i dagens lägen.”
Låt oss anta att du har rätt,
Men jag kan döda din ekonomi fullständigt jag behöver bara göra det som händer nu, ta bort pengar från konsumenten och minska penningmängden 10% för varje år som går då går alla ekonomier under även din som är den bästa. (använder du plastkort i stället för pengar så installerar jag ett virus som tar bort 10% av det man får med kortet)

Ingen ekonomi kan överleva om systematiska fel görs med ex penningmängd inflation med mera det är något som vi gör fel i hela tiden det är därför det alltid går åt skogen med ekonomin.

alla vet att man kan skada ekonomin med en för liten penningmängd och även en för stor sådan, 50% löneökningar varje år skadar ekonomin, fler saker kan skada ekonomin,
Men ingen inser att vi kanske gör något fel här.

Varför bekämpa inflation med räntan? Om alla gör så betyder inte att det är rätt att göra så, alla trodde en gång i tiden att gjorden var platt, människan har alltid trott på dumheter därför att alla andra tror på samma dumhet så måste dumheten vara sann.

Inflationen ska åtgärdas där felet uppstod orimliga löneökningar eller orimliga prisökningar, sistnämnda har vi nog haft på grund av monopol oligopol på marknaden.