Jag vet inte mycket om börsangelägenheter. Däremot har återhämtningen förra veckan efter senaste raset inte känts särskilt övertygande, och idag kom det en ny nedgång.
Varför? - Därför att de grundläggande problemen finns kvar. Det man har gjort är att kasta goda pengar efter dåliga (ett antal centralbanker har slängt in en massa friska pengar i banksystemet för att hålla privatbankerna på gott humör så att de inte inför totalt kreditstopp) samt att sänka räntor för att hålla i stort sett alla på gott humör. Under tiden pågår ansträngningar för att lista ut vem som sitter på de dåliga värdepapper som bostadslåneinstituten i USA har smugglat ut på marknaden.
Man behandlar symptom, inte orsaker, till krisen. Dessutom innebär det att den ansvarslösa utlåning som är en del av krisen inte bestraffas. De som lånat eller lånat ut pengar för att räntorna var låga och det var gott om pengar uppmuntras att fortsätta med det.
Ett brutalt sätt att få bort den här typen av utlåning (och den överkonsumtion den leder till) är att höja räntan rejält. De som skulle drabbas värst av höjda räntor är folk med små tillgångar, inte välbeställda direktörer som säkert har fixat undan ordentliga reserver om deras etablissemang skulle fallera. Men: Att låta banker och kreditinstitut gå i konkurs för att de missköter sig är inte heller bra. Erfarenheterna från 1930-talet visar att det är mycket olämpligt att låta banker gå omkull så att spararna förlorar sina insättningar, det raserar förtroendet för samhället i stort och spararna kan ta till extrema åtgärder för att demonstrera sitt missnöje.
Med andra ord kan hänsynslösa chefer för banker och kreditinstitut hålla hela samhället som gisslan - de spelar högt, men de vet att börjar det gå åt helvete måste staten på något sätt gå in och hjälpa dem vare sig den vill det eller inte.
Nu faller huspriserna i USA, vilket innebär att de som tänkt konsumera genom att låna på huset får det svårare. Hur mycket den allmänna konsumtionen påverkas av det här har jag ingen aning om, men den bör påverkas om inte konsumentpriserna kan sänkas och inflationen hållas kort. Det finns anledning att tvivla på bägge dessa förutsättningar. Med andra ord kan det vara inledningen till en större nedgång vi ser nu.
Frågan är om småfolk som köpt bostadsrätter till höga priser och stora lån i Stockholms innerstad, eller de som spekulerar i våningsköp ute i förorterna, också skall börja bli nervösa? Det finns inte någon "subprime"-marknad i Sverige, men finns det garantier för att det ändå inte finns svaga länkar i lånekarusellen någonstans? - Det lär visa sig, förr eller senare.
Det tycks som om amerikanen i gemen måste lära sig spara. Och det gäller USA som stat också. Om USA hade varit ett skuldsatt land i Tredje världen, och inte den skuldsatta "enda supermakten", hade nog Världsbanken och Internationella Valutafonden redan för länge sedan varit inne och beordrat genomgripande reformer för att tvinga fram sparsamhet. Men nu är supermakten supermakt och kan därför fortsätta att glida iväg mot en möjlig statsbankrutt. Om man skulle peka på en orsak till krisen är det "dålig ekonomisk disciplin" i USA. I och för sig kan man fundera lite mer på de s.k. oberoende centralbankerna också - eventuellt återkommer jag i den frågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar