... förlåt, anden landar, skall det vara. En av de svartvita bilder jag tog i mitten på 70-talet när jag strövade runt i Stockholm med min systemkamera (Minolta SRT101) och försökte ta "konstnärliga" bilder.
Det här är en gräsand som landar vid matningsflotten vid Kungsträdgården om jag minns rätt. Den råkade komma med som detalj i något större sammanhang, och sedan förstorade jag upp så mycket det gick. Det är därför bilden ser så konstnärligt grynig ut.
Antar att det var Tri-X film, 400ASA. Skönt att slippa blaskande med kemikalier och trasslande med förstoringsapparater och olika sorters papper. Det är phan så mycket trevligare att kunna mixtra med bilderna i en dator. Och så är det ju så finurligt med moderna digitalkameror att om man nödvändigtvis vill ha svartvita bilder, eller bilder som ser ut som sepiabruna varianter från början av 1900-talet, trycker man bara på några knappar så fixar kameran det. Ville man göra bilder som såg "gamla" ut för några årtionden sedan fick man väl hälla kaffe eller te över papperskopiorna.
Fast en bra sak med att ha använt en äldre typ av kamera (man fick ställa in tid, bländare och avstånd manuellt) är att man lärde sig bildkomposition från grunden, samt att ta bilden snabbt trots pillandet med alla inställningar. Det är lika bra som att ha lärt sig skriva maskin "på riktigt" innan man började använda dataterminaler med tangentbord. Alla fingrarna - inte "pekfingersvalsen"!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar