"Nyliberaler ska inte driva företag"

Den centerpartistiske fackföreningsnegative ynglingen Fredrick Federley har gått i konkurs pga misslyckad salladsbar vid Stureplan. Från den vänstrare delen av bloggosfären upphäves glada hånskratt medan försvarare hävdar att det beror av en pucko till fastighetsägare som stökar till det för näringsidkare i hans kåk.

Somliga hävdar att "politiker ska inte driva företag". Jag undrar om inte parollen "nyliberaler ska inte driva företag" är bättre. För om vi skall vara ärliga: det riktiga samhället ser inte ut som grundkursen i nationalekonomi. Detta ger oss följdparollen: "nationalekonomer ska inte driva företag" - i alla fall inte om de tror på modellen för perfekt konkurrens! (se not) I själva verket är nationalekonomernas inflytande på samhället ett värre problem än några ungdomsförbunds-entusiaster som inte riktigt vet vad de gör.

Detta är en motsvarighet till det som hände just i företagen från slutet av 70-talet: där var det ekonomiavdelningarna som fick allt mer att säga till om. Folk med ekonomisk utbildning men inte mycket insikt i den praktiska verksamheten på företagen, trängde fram på bekostnad av andra grupper som visserligen visste vad de gjorde men inte hade examen från Handelshögskolan.

---------------------

Not om perfekt konkurrens, ej att förväxla med fri konkurrens:

Den perfekta konkurrensen förutsätter att det finns så många producenter och kunder att ingen enskild kan påverka varupriset. Pris bestäms av utbud och efterfrågan. Företagens teknik är så enkel att vem som helst kan skaffa och använda den direkt. Varorna ser likadana ut. Konkurrensen utplånar omedelbart alla vinster. - Med andra ord ett samhälle av pyttesmå hantverks- och jordbruksföretag. De enda marknader som påminner om det här är oreglerade valutor samt jordbruket. Som alla vet är jordbruket så reglerat och subventionerat att man kan lätt räkna ut att bönderna skulle göra uppror om de tvingades ruinera sig pga den här typen av marknadssystem. Ta morötter som exempel - de är ju likadana allihop och kan knappast produktdifferentieras så mycket mer än att somliga kallas "ekologiska".

Fri konkurren är just fri. Det innebär att stora företag med starka kassor kan sopa golvet med småkonkurrenter om de så vill. (Och de vill de förmodligen, såvida ledningen inte är fullt upptagen med sina bonus och inte har tid att sköta företaget.) För att ta ett praktiskt exempel från kommunerna i Sverige. Om man i fas ett låter privatisera eller avknoppa olika verksamheter till tidigare anställda finns det klar risk att nästa gång kommunen skall upphandla de här tjänsterna kommer ett storföretag och ger lägre anbud än vad de förhoppningsfulla avknopplingarna i fas ett kan erbjuda. Det kanske verkar stötande, men är konkurrensen fri så är den.