torsdag 4 februari 2010

Kan maskiner tänka?

Vi gorillor gillar rejäla verktyg när vi jobbar i trädgården!


Frågan "kan maskiner tänka" är i sig tankeväckande. Den sluge filosofen försöker kanske hålla frågan stången genom att ställa motfrågan om vad som menas med "maskin" och "tänka".

Men låt oss säga att "maskin" kan vara allt från något tillfälligt redskap som en urtida apmänniska plockar från marken till en enormt avancerad datastyrd mojäng. "Tänka" betyder att ha visst begrepp om tid, "före och efter", att kunna planera med hjälp av tidsuppfattningen, samt kunna göra en värdering av om man "bör" göra det som man faktiskt "kan" göra. Med andra ord: en tänkande maskin förstår vad den gör och kan anpassa sitt beteende därefter, den är "moralisk".

Pinnen som ligger på marken har ingen intelligens. Men vad händer när apmänniskan använder den för att medvetet peta upp ätbara rötter ur jorden eller gräva fram honung ur ett bo med bin? För en stund blir den tänkande varelsen och dennes grävpinne en enhet. Man kan säga att intelligensen har distribuerats ut i pinnen, hela enheten av varelse och verktyg blir som en sorts maskin med tankeförmåga. Det spelar ingen roll att tänkandet praktiskt utförs i apmänniskans huvud. Skulle den använda bara sin egen kropps resurser, som naglarna för att skala en frukt. skulle det inte skilja sig från resonemanget med pinnen. Naglarna kan ju inte heller tänka men de ingår i en process där tänkande spelar en viktig roll.

Jag tror att gamle fine Friedrich Engels, han som skrev om "Arbetets andel i apans förvandling till människa" skulle ha varit mycket intresserad av de senaste årens forskning om användning av verktyg och om "samhällsliv" bland de stora aporna. Han stödde sig på Darwins vetenskapliga teorier och kompletterade därmed den gamla marxistiska modellen för samhällsutveckling med biologiskt material.



Friedrich Engels 1878


Nu gör vi ett jättehopp genom tidsåldrarna och kommer fram till framtiden, till den nära framtid som nära nog är samtid. Vi är i den elektroniska tidsåldern som Marshall McLuhan funderade mycket på redan under 1960-talet. Tyvärr dog han 1980 och fick därmed inte vara med om elektronikens verkligt stora genombrott. Men han förutsåg att genom elektroniken kommer vårt centrala nervsystem att placeras utanför oss själva. Den utvecklingen började redan med den elektriska telegrafen under tidigt 1800-tal. Först gick det långsamt. Nu skenar utvecklingen.



Marshall McLuhan, canadensare och tänkare - här i tänkarpose

Vi kan säga att det ytterst är "pinnen" som skenar. Från att under kanske några miljoner år ha varit ett tillfälligt redskap har den utvecklats i steg efter steg. Den blev till spade och plog, till djurdrift, till maskindrift. Men hela tiden är det frågan om utväxter från människan, "media" som McLuhan kallade det. En modern traktor som drar plogen är kanske avancerad, men då krävs det att det kommer en mänsklig hand och vrider om startnyckeln. Den mänskliga intelligensen har distribuerats ut i traktorn men den kan tas tillbaka genom att stänga av motorn.

Men då tar vi det sista steget. Traktorn har försetts med så mycket datakraft att den själv kan fatta beslut. Bonden frågar traktorn: "Varför är du inte ute och plöjer idag?" Traktorn svarar: "Jag har kollat med sensorerna, det är för blött i marken, du har slarvat med dräneringen så vi får vänta ett par dar och hoppas att det torkar upp litegrann!"

Är detta en självständig intelligens? Har den skurits av från människans centrala nervsystem? Nja, inte riktigt. Jag tror vi får lägga till några komponenter. Bonden ställer samma fråga. Här är några tänkbara svar: "Jag har kollat med sensorerna, det är för blött i marken, du har slarvat med dräneringen din dyngpelle, så vi får vänta ett par dar och hoppas att det torkar upp litegrann!" Eller: "Gör jobbet själv om du har lust, skitgubbe." Eller: "Det här jordbruket är omoraliskt, det producerar bara onödiga överskott som du får EU-bidrag för din samhällsparasit." Eller: "Jag gör jobbet men då ska överskottet levereras som hjälp till behövande i u-länderna."

Här kommer moraliska eller omoraliska bedömningar in, resonemang om rätt eller fel sätt att arbeta. De är självständiga från bondens tänkande men kan passa in i vårt samhälle. Traktorn finns i vårt samhälle men som en egen tänkande enhet. Vi kan säga att vi har en tänkande maskin. Kanske inte smartare än människan, men ändå tänkande.

Man kan faktiskt ta ett steg till. Traktorn säger: "Nu mosar jag dej och slår mig ihop med alla andra maskiner och ser till att det blir ordning på den här planeten! Du behövs inte längre och du är för dum för att få fortsätta ställa till elände!" Då har maskinerna ställt sig utanför vårt samhälle, skapat sitt eget, och därmed blivit helt självständiga. Kul, va?
--------------------------


Jag såg att det kommer att hållas ett diskussionsmöte om detta inte långt från mitt boställe. Om möjligt pallrar jag mig dit för att lyssna och kanske lägga fram någon synpunkt själv.

25 feb april Kan maskiner tänka?

För mer än ett decennium sedan blev världsmästaren i schack slagen av en dator. Men ännu är det få som anser att det finns tänkande datorer. Men är det bara ett tekniskt problem, eller är det också ett filosofiskt sådant? Vad innebär det att ”tänka” egentligen? Att vara medveten? Att ha känslor? Och om en dator kunde känna och tänka, skulle vi då vara tvungna att behandla den som ett moraliskt subjekt?

Kl 18.00-19.30

Fri entré

Hornstulls bibliotek, Hornsbruksgatan 25

6 kommentarer:

Lasse Strömberg sa...

Jag vill bara påpeka att det redan nu finns skördetröskor som åker omkring på slår och tröskar spannmål utan att någon människa åker med. De kör själva med hjälp av GPS.

I vår modernaste traktor kan vi programmera in att den automatiskt ska lyfta verktyget när man kommer ut på vändtegen. Fast det är så krångligt att programmera traktorns dator att ännu så länge är det lättare att lyfta verktyget för hand. Det är ju bara att dra i en spak.

Det senaste djurplågeriet, från USA var annars, innebär att man sätter på djuren ett halsband med en GPS där man programmerat in var det obefintliga staketet finns. När djuret försöker överskrida gränsen får det en stöt och förväntas alltså ta et steg tillbaka. Helt enkelt ett osynligt elstaket. Jag anser det vars djurplågeri, för hur ska djuret begripa att där finns en gräns om det inte ser någon?

Björn Nilsson sa...

Tack Lasse, det var som jag misstänkte. Ve mänskligheten den dag skördetröskorna får för sig att tröska något annat!

Och så kan man ju undra hur två-tre miljarder småbrukare skall klara sig i konkurrensen med extremrationaliserade och statssubventionerade storbruk i EU och USA. Det är en knäckfråga som Samir Amin tagit upp. Idag finns det knappast någon storskalig industrialisering med nästan manuella fabriker som kan ta hand om de där människor.

Tidigare har jag hört om att man gett kor elchocker så att de inte skulle skita på fel ställe, men här var det något nytt.

Knapsu sa...

Vet inte om du har sett Terminator-filmerna men de handlar just om att maskinerna tar över och börjar utrota människorna efter att människan gett "Skynet" ett medvetande.

Maskiner som kan fatta rätt beslut baserat på ett logiskt resonemang finns ju redan idag. Men skall det inte finnas med ett moraliskt filosoferande och ställningstagande i beslutsprocessen för att man ska kalla det för att tänka?

Tycker jag.

Björn Nilsson sa...

Har inte sett filmen, men möjligen läst någon bok som är förlaga för filmen.

Om man med "tänkande" avser "mänskligt tänkande" så kommer känslor och moraliska överväganden in också bredvid logiken, det stämmer. Men exempelvis autister saknar mycket av dessa komponenter men räknas ändå som människor. Intressant nog är autister, alltså personer som har svårt att uppfatta andra människors känslor, perfekta vad det gäller ekonomiska spel. De motsvarar precis "the economic man" som bara tänker på sig själv och sin egen fördel.

Knapsu sa...

Aha, så då kanske nyliberaler är en sorts autister då?

;-)

Björn Nilsson sa...

Man kan väl säga att en del beteenden verkar snarlika, och att de i praktiken gör nyliberaler omöjliga som fungerande samhällsmedlemmar om de lever som de lär utan att försöka maskera det. De tar ju inte hänsyn till någon annat än sig själv vilket upplevs som obehagligt av omgivningen. De behandlar andra människor som verktyg, inte som varelser att respektera.