One way of understanding this year’s Nobel Prize in Economics, then, is as a signal to mainstream economists that it’s time to give up the idea of “the market” and start thinking about the existence (now and in the past) and the possibility (in the future) of a wide variety of both market and nonmarket mechanisms for exchanging goods and services and coordinating decisionmaking.
En signal? Har priskommittén verkligen hissat en diskret signalflagga om att det finns andra sätt än neoklassiska för att undersöka hur varor och tjänster utbyts? Varför måste signalen vara diskret, varför inte klämma till med en riktig kritisk ekonom på en gång, klart och tydligt, för att tala om var skåpet skall stå? - Det kan ju vara som bloggaren skriver, men jag känner mig lite tveksam.
2 kommentarer:
Det där är ju samma argument som man använda för att försvara fredspriset till Obama (fast inte kommittén för den skyllde på att Obama lät så trevlig, i sitt tal i Kario ung.). Men kära nån, Nobel skrev inte att priset skulle delas ut till dem man hoppades skulle åstadkomma något bra eller användas som påtryckningsmedel utan att det skulle användas som "belöning" för redan utförd och visad gärning.
Kerstin,
kredit är på modet! Nu också Nobelpris! Get it now and make peace in your own time!
Skicka en kommentar