Nåväl, ett dygn utan dator är säkert bra för hälsan, fast det tar ett tag att komma ikapp och röja upp i inkommande korrespondens och andras bloggposter som måste läsas . Jag noterar att mitt föregående inlägg om en möjlig spricka i KP är ett av de mest lästa på länge. Undrar vilka läsarna är.
Eftersom jag inte driver någon popularitetsblogg får jag väl återgå till smala ekonomiska spörsmål. Ta räntepolitik, det är tråkigt. Sluta läs här! Eller fortsätt ...
Om man skulle slänga ut en brandfackla och säga att räntepolitiken i bästa fall är overksam och i värsta fall direkt skadlig kanske någon blir upprörd. Gör till att börja med skillnad på skulder som har med produktiva investeringar att göra, och skulder som avser konsumtion. Konsumtion innefattar förbrukning av bostadsyta (borätter i allmänhet), privatbilar, nöjesresor och liknande. Om man vill hålla räntan nere för att i en lågkonjunktur främja produktiva investeringar kan det låta rimligt, men då får man tänka på att om man sänker räntan idag så kan det ta flera år innan det slår igenom i form av nya investeringar - och då kan det vara rasande högkonjunktur igen! - Detta är ett argument för den typ av penningpolitik som jag förespråkar, nämligen att man under kristider kan skapa fonder för att få resurser i arbete direkt, inte i någon avlägsen framtid. Ibland sägs det att räntan är ett trubbigt vapen, men jag undrar om det är ett vapen över huvud taget. Möjligen ett träsvärd att vifta med.
Håller man räntan nere för att gynna privatkonsumtion som egentligen är ohållbar är man verkligen ute på tunn is. En massa människor konsumerar långt utöver vad de egentligen har råd till. Vad skall det vara bra för? Dessutom bidrar krediter till att driva upp priserna. Ytterligare en aspekt är att de som satt sig i skuld till en bank ju måste dra in pengar för att betala av lånen (ja, det finns ju amorteringsfria lån, men vem kan lova att de tillåts existera i all evighet?). Därmed drabbas samhället av en massa arbete som man kan fråga verkligen behövs. Fast just den aspekten skriver nog Birger Schlaug bättre om.
 |
| Sur nationalekonom? "Hur vågar man kritisera den heliga räntan!?" |
7 kommentarer:
I den gamla världen hade det varit stölder i mängder. Idag när man når den punkt att man skulle behöva stjäla för sin överlevnad så hyvlar man kortet istället. Samma resultat och det är det som räknas när man är hungrig och vräkningsansökan ligger på hallmattan. Tills den dag man måste stjäla för att betala skulder förstås. Frågan är, hinner låg ränta kicka in och fixa ett jobb innan detta inträffar?
Jag gissar att en snabb skuldreduktion skulle kunna medföra en kraftig deflation också. Saker blir billigare alltså, bra för konsumenterna. Å andra sidan innebär det också att en massa företag tycker sig ha för låg vinst och slår igen, så då får vi en massa konsumenter med sämre inkomster som köper mindre, etc etc. De kanske får stjäla i stället, och möjligen få gratis uppehälle i någon anstalt ett tag. Det här är inte lättlösa problem!
Som av en händelse satt jag igår med en studie av termodynamiken för en innesluten explosion-implosion. Jag kankse skulle ta och jämföra de formlerna med neoklassikernas modeller, det känns som jag borde se stora likheter.
Jag trodde att implosion och explosion var helt motsatta saker.
En implosionsbomb skapar ett enormt tryck i sin mitt som sedan exploderar utåt med mycket högre hastighet. En explosion accelerar allting i sin närhet iväg med en jäkla hastighet, vilket skapar ett vacuum i centrum som vänder accelerationen innåt med hög hastighet. Kort sagt, studier av explosioner påminner skrämmande mycket om mina studier av kapitalismen.
Tack, det är bra att veta när man sitter i källaren och snickrar på en helvetsmaskin!
Det är bra för mycket annat. Studier av icke-jämviktssystem så som explosioner ger oss insikter om mycket i vår värld. För varesig du vet det eller ej så lever du mitt i en massa explosioner. De sker inte på femtosekundskala förvisso, men sådana explosioner är intressanta för de kan säga oss saker om skeenden som tar miljontals år. Universum är en explosion, vi har befolkningsexplosioner i alla sorters liv och solen är en explosion som pågått ett tag.
Ser vi till ekonomi så är det också en explosion, får man anta. För om jag inte missminner mig så har de tagit formler från biologisk termodynamik för exempelvis rovdjursstammar och anpassat till ekonomin. Vad man inte fattat är att man då faktiskt tar samma uttryck som gäller för explosioner. Vad man inte fattar är att det enda som är skillnaden emot en explosion är tidsskalan, man vet heller inte hur tidsskalan förändras när man tar uttrycket för en långsam explosion, rovdjursstammar och applicerar det i ekonomi, blir tidskalan densamma? Det skulle vara en otrolig slump om det var så.
Jag säger inte att neoklassikerna har fel, de har beskrivit sitt system ganska bra. De har bara lyckats komma till slutsatsen att en explosion är önskvärd och att det de beskriver är önskvärt, vilket är åt helvete fel.
Skicka en kommentar