fredag 12 oktober 2012

Tyst vår/ femtio år

Läsaren och blogg-kollegan Skvitts påminde mig om att det nu är femtio år sedan den USAmerikanska vetenskaparen Rachel Carson kom ut med den epokgörande boken Tyst vår. Dessutom har Skvitts gjort ett eget inlägg som är så förträffligt att jag har inte så mycket mer att tillägga. Möjligen med undantag att Carson nämnts ett par gånger här på bloggen tidigare.

Förra gången det här frimärket förekom på bloggen var nyårsdagen 2008. 

Nu är det ungefär ett halvår kvar innan den tidiga kören av vårfåglar skall dra igång, för att nå sitt crescendo några månader senare. Det tycker många människor om - förutom att det är ett tecken på att Moder Natur mår hyfsat bra. Den estetiska känslan av tillfredsställelse när man står i en björkdunge och hör lövsångare och bofinkar sjunga, eller när man lyssnar till lärksång över öppna fält, går alltså väl ihop med observationen att naturen jobbar på som den skall. Men om fågelsången inte hörs i maj månads skira grönska ... Rachel Carsons genidrag var att koppla ihop de dödliga smygande gifterna i jordbruket med hotet om tysta vårar, därför att gifterna förstörde fåglarnas häckningar.



En lövsångare jag lyckades få på bild för rätt många år sedan.

I ett annat inlägg om miljö där Carson nämns, hade jag en del reflexioner till minne av FN:s miljökonferens i Stockholm 1972.

1 kommentar:

Kerstin sa...

Och just i dagarna har en annan av giganterna inom 70-talets miljörörelse gått ur tiden, Barry Commoner, han som skrev boken "Cirkeln slutar sig" och präglade uttrycket "allting hänger ihop med allt annat". Han var den store profeten för mig en gång, vid sidan av just Rachel Carson.

Här en runa över Commoner:
http://www.counterpunch.org/2012/10/10/one-of-the-greatest-environmentalists-of-the-20th-century/