Samma gamla spel mot öppet mål

Den här bilden av Max Gustafson har jag redan använt ett par gånger på bloggen, men den är slitstark så vi kör den igen! Visserligen bör Juholts huvud bytas mot Löfvens, men grundidén är densamma. Och så har vi en ny motivering: två statsvetare som skriver på DN debatt att:

Med idéer hämtade från det privata näringslivet skulle svensk förvaltning bli effektiv och resultatstyrd. Men verkligheten blev en annan. Nu har vi nått en punkt där skattepengar förslösas och servicen till medborgarna försämras. För Socialdemokraterna borde det vara öppet mål på regeringen ...

Egentligen är idrottsliknelser rätt fåniga, men låt gå (för den här gången). Det borde vara ... men är det?    Förfallet inom viktiga samhällssektorer är så allvarligt att även tänkande borgare oroas. Men vad oroas SAP:s ledning för? Kanske att det är jobbigt med medlemmar som kritiserar att man varit med om att dra igång politiken som ledde till förfallet, och att de vill ha uppstädning bland de nyliberala tokerierna?

Artikelförfattarna:

Länge nog har S allför mycket liknat alliansen i profilfrågor om vad staten bör göra. Därmed har svensk politik hamnat i ett dilemma. När de stora etablerade koalitionerna lägger sig alltför nära mittfåran så upplöses delvis syftet med demokrati. Om inte medborgarna erbjuds tydliga alternativ från de stora blocken läggs grogrunden för intoleranta och populistiska politiska rörelser (till exempel SD).

Som av en händelse får vi veta att en opinionsundersökning placerar SD på tredje plats bland partisympatisörerna nu. En undersökning är bara en undersökning, inte ett val, men man ser ju vartåt vinden blåser. För att ligga kvar i mittfåran kommer nog SAP-ledningen att se till att man fortsätter att spela mot öppet mål - och missa! Och då kan SD fortsätta att fiska röster, med en hederlig variant av folkhemspolitiken som tar upp frågor som intresserar folk. Med en socialkonservativ inställning kan man förmodligen placera sig i en position där rekryteringsbasen finns över nästan hela det politiska fältet av idag.

Artikeln kan i övrigt rekommenderas. Om jag skulle ge en viktig del av innehållet med egna ord så handlar det om att avregleringar och besparingar leder till mer byråkrati och fördyringar. En intressant utveckling! Men jag tror inte detta är något som toppen inom SAP tar till sig, den är så inpyrd och dresserad till nyliberalism att den gärna fortsätter att missa det öppna målet. Om inte medlemmarna gör uppror kommer den lilla gruppen i ledningen ändå att sitta kvar på sina fina jobb - och att medlemmarna skulle göra uppror och störta ledningen är föga troligt. Vi får nog inse att det finns en massa skumma typer även längre ner i organisationen som även de har fördelar av den nuvarande politiken, och de kommer att kämpa som djur för att den skall vara kvar.

(En not: SAP är förkortning för Socialdemokratiska Arbetarepartiet, men man kan fråga dels hur många socialdemokrater som vet det, och hur mycket 'arbetare' som finns i det partiet.)