fredag 26 oktober 2012

Samma gamla spel mot öppet mål


Den här bilden av Max Gustafson har jag redan använt ett par gånger på bloggen, men den är slitstark så vi kör den igen! Visserligen bör Juholts huvud bytas mot Löfvens, men grundidén är densamma. Och så har vi en ny motivering: två statsvetare som skriver på DN debatt att:

Med idéer hämtade från det privata näringslivet skulle svensk förvaltning bli effektiv och resultatstyrd. Men verkligheten blev en annan. Nu har vi nått en punkt där skattepengar förslösas och servicen till medborgarna försämras. För Socialdemokraterna borde det vara öppet mål på regeringen ...

Egentligen är idrottsliknelser rätt fåniga, men låt gå (för den här gången). Det borde vara ... men är det?    Förfallet inom viktiga samhällssektorer är så allvarligt att även tänkande borgare oroas. Men vad oroas SAP:s ledning för? Kanske att det är jobbigt med medlemmar som kritiserar att man varit med om att dra igång politiken som ledde till förfallet, och att de vill ha uppstädning bland de nyliberala tokerierna?

Artikelförfattarna:

Länge nog har S allför mycket liknat alliansen i profilfrågor om vad staten bör göra. Därmed har svensk politik hamnat i ett dilemma. När de stora etablerade koalitionerna lägger sig alltför nära mittfåran så upplöses delvis syftet med demokrati. Om inte medborgarna erbjuds tydliga alternativ från de stora blocken läggs grogrunden för intoleranta och populistiska politiska rörelser (till exempel SD).
Som av en händelse får vi veta att en opinionsundersökning placerar SD på tredje plats bland partisympatisörerna nu. En undersökning är bara en undersökning, inte ett val, men man ser ju vartåt vinden blåser. För att ligga kvar i mittfåran kommer nog SAP-ledningen att se till att man fortsätter att spela mot öppet mål - och missa! Och då kan SD fortsätta att fiska röster, med en hederlig variant av folkhemspolitiken som tar upp frågor som intresserar folk. Med en socialkonservativ inställning kan man förmodligen placera sig i en position där rekryteringsbasen finns över nästan hela det politiska fältet av idag.

Artikeln kan i övrigt rekommenderas. Om jag skulle ge en viktig del av innehållet med egna ord så handlar det om att avregleringar och besparingar leder till mer byråkrati och fördyringar. En intressant utveckling! Men jag tror inte detta är något som toppen inom SAP tar till sig, den är så inpyrd och dresserad till nyliberalism att den gärna fortsätter att missa det öppna målet. Om inte medlemmarna gör uppror kommer den lilla gruppen i ledningen ändå att sitta kvar på sina fina jobb - och att medlemmarna skulle göra uppror och störta ledningen är föga troligt. Vi får nog inse att det finns en massa skumma typer även längre ner i organisationen som även de har fördelar av den nuvarande politiken, och de kommer att kämpa som djur för att den skall vara kvar.

(En not: SAP är förkortning för Socialdemokratiska Arbetarepartiet, men man kan fråga dels hur många socialdemokrater som vet det, och hur mycket 'arbetare' som finns i det partiet.)

9 kommentarer:

Hannu Komulainen sa...

Det skulle behövas ett vänsterpopulistiskt parti, med udden riktad mot nyliberalerna.

Vänsterpartiet är för slätkammat och suget på regeringssamarbete. Syriza borde kunna inspirera som föredöme.

Hannu Komulainen sa...

Sverigedemokraterna är förresten även bortsett från islamofobin och främlingsfientligheten, inte något alternativ utan ett genomborgerligt alternativ. Partiets rötter finns inte bara inom nynazismen utan även hos liberaler och moderater.

Björn Nilsson sa...

En del gör väl skillnad på positiv och negativ populism? Det skulle alltså vara positiv i det här fallet. Men jag undrar om Syriza är en bra förebild.

SD:s styrka ligger väl i att de kan likna en massa olika rörelser och därmed bli något som många kan gilla. Bara man inte liknar sina nynazistiska föregångare.

Hannu Komulainen sa...

Förr i tiden sågs väl populismen som "vänster" snarare än "höger". I både Syd- och Nordamerika representerade de "småfolket" mot storkapitalet och dess stat. Klassmässigt handlade det väl om de "småborgerliga" skikt som i andra situationer utgjorde massbasen för fascistiska partier.

Dagens högerpopulism, missnöjespartier med främlingsrädsla som kitt, utgörs väl delvis av samma skikt.

Men ett moderniserat vänsterpopulistiskt parti idag borde kunna appellera till de "99 %-en", och knycka den gamla socialdemokratiska parollen "Med folket mot storfinansen". Fast "storfinansen" kanske ska bytas ut mot "bankerna och riskkapitalisterna"...

Simsalablunder sa...

Att det inte var statsvetaren Stig-Björn Lundgren som var medförfattare till debattartikeln i DN, det förstod man utan att läsa ett ord ur artikeln.

Det finns definitivt kritik längre ner i leden bland sossarna mot övertron på utvärderingar.

Men det kan inte vara lätt för kritikerna att fajtas mot en partitopp som tillåts ha monopol på vad samförstånd och kompromiss i slutändan skall innebära.

Det tycks ibland räcka med att toppen högtidligt basunerar ut en påminnelse om att S är ett samförståndets parti, för att en del sossar skall lägga sig platt och överge övertygelsen man hade sekunden innan i frågan.
Ett starkt trumfkort toppen tillåts spela om och om igen.

Björn Nilsson sa...

Hannu, problemet med populism är ju att inte bara tala till populära stämningar bland folket utan ibland ge tusan i att göra det också. Alltså att ha en positiv linje där hat, gnäll, rasism och annat otrevligt inte tillåts breda ut sig.

Sim, om medlemskadern mer och mer består av gamlingar så kanske det inte är så mycket upprorsanda kvar? Om det gick bra med samförstånd på Erlanders tid går det väl bra nu också, kanske de tänker? Kanske det skulle kunna lösas om det rensades upp bland de anställda funktionärer som röstar på partikongresser och liknande sammankomster, och de ersattes av vanliga ideella medlemmar. Men jag misstänker att ombudsmännen och partitoppen hellre likviderar hela partiet än låter det ske.

Jan Wiklund sa...

Populism är en taktik eller en metod, inte ett politiskt innehåll, påstår Chantal Mouffe och Ernesto Laclau, se http://gemensam.wordpress.com/2011/09/17/den-goda-populismen/

Kort sagt handlar det om att vara som folk, inte som teknokrater.

Björn Nilsson sa...

Förvisso är det en taktik som kan fyllas med olika innehåll. Vissa innehåll föredrar jag dock att slippa höra talas om. Bland folket finns folk som inte är så kul att lyssna på, om du förstår vad jag menar.

Jan Wiklund sa...

Nej, men om man ska göra en politik som gynnar majoriteten måste man utforma den tillsammans med majoriteten. Annars blir det teknokratpolitik som gynnar teknokrater och kapitalister.