fredag 13 mars 2009

Dyra privata personliga assistenter?

Jag tittar på en sammanfattning av en ny avhandling om personliga assistenter.

Rubriken är Privat personlig assistans dyr affär för staten och som man kan förstå finns det olika skäl till att det blir dyrare med privat än med offentlig assistans. Privata företagare kan vara mer alerta vad det gäller att trycka på hos myndigheterna för att det skall utgå fler assistanstimmar. En offentligt anställd har, antar jag, svårare att trycka på i sin egen organisation så att det märks. Speciellt numera när skatterna skall sänkas och folk skall hålla klaffen över huvud taget.

Men vänta, den där slutsatsen stämmer ju inte med rubriken - privat assistans har ju blivit dyrare och det går in mer offentliga pengar där. Skatterna skall ner, den här offentliga servicen blir ändå dyrare, hur går det ihop? - Inte alls gissar jag. För när det gäller just att privata företag skall snaska på vår offentliga och gemensamma kassa har somliga liberaler en - vi kan väl kalla det för - "liberal inställning"?

Avhandlingens författare Magnus Roos säger:

I allmänhet är privata bolag vinstmaximerande, vilket kan motivera dem att öka konsumtionen hos sina kunder. Mer timmar för kunderna innebär ju också mer pengar in i företaget. Om en brukare har anlitat ett privat bolag istället för kommunen under perioden 1994-2006 motsvarar det en ökad kostnad för staten på över två miljoner kronor… .

I Göteborgs kommun har de som anlitat privata alternativ fått nära 20 procent fler timmar än de som har anlitat kommunen. ....

I dag är siffrorna för både antalet personer som får personlig assistans och antalet timmar de får ersättning för nära dubbelt så höga som beräknat när reformen infördes. 1994 beräknades antalet brukare till 7000 personer, 2007 var siffran uppe i 17 000 personer. Antalet genomsnittstimmar har gått från beräknade 66 timmar i veckan till 106 timmar i veckan.


Det som har hänt är dels att en del av de statliga pengarna förvandlas till privata vinster, dels att företagen försöker få upp vinsterna genom att agera för mer vård. De skapar och utvidgar sin marknad, och detta på ett område där det är svårt att säga "nej". För vem vill väl verka ogin mot handikappade och hjälplösa människor?

Det ökar förtjänsten för företaget, det kan också vara bra för den som får mer hjälp. Men är det "rätt" (vad nu det kan innebära?) personer som får den extra hjälpen? Kunde man inte lika gärna ha en ordning där man i offentlig regi, och utan några vinstmotiv, förser behövande med utökad assistans? Jag kanske får fel intryck av den här sammanfattningen, men det verkar ju som om man skulle kunna utvidga den offentliga hjälpen en hel del utan att det skulle behöva bli dyrare eller sämre än i det privat alternativet. Undrar om det här kan vara ett utslag av något som jag hörde kallas "vårdpluralism" - ett tillstånd där det börjar likna röra inom vårdsektorn för att kontrollen över vad som händer bryter samman?

Jag tycker att någon som kan mer om det här området borde ta en titt på avhandlingen (det finns en länk till den i sammanfattningen).

2 kommentarer:

Anonym sa...

Som någon som har jobbat som personlig assistent i både privat och kommnal regi kan jag hålla med om att det finns en hel del man kan höja på ögonbrynen över i den verksamheten. Utan tvekan blir den privata assistensen dyrare än nödvändigt för samhället bland annat för att de har motiv för att uppmuntra ett överutnyttjande. Min erfarenhet är också att de privata företagen har en slagsida åt att fokusera enbart på brukaren, som personal känner man sig ofta rätt osynlig. Vilket inte är så konstigt eftersom de inte tjänar pengar på att hålla personalen nöjd, däremot brukaren.

Ofta blir det också de med mindre förmåga att ta för sig och göra sin röst hörd som stannar i kommunal regi, där kvalitén på omsorgen är väldigt varierande beroende på vilken kommun eller kommundel man bor i.

Björn Nilsson sa...

Tack för insidesinformationen Staffan! Det är bra att de som vet hur det ser ut på fältet hör av sig.

Det verkar som om "det privata initativet" dränerar den offentliga sidan såväl på pengar som en del av den driftigaste personalen.