torsdag 19 mars 2009

Foto-fusk

Det finns en nyhetstjänst som heter Ryska Posten och som jag brukar läsa på nätet. Där finns korta notiser om stort och smått som uppdateras någon gång per vecka tror jag. Här är en som berör även Sverige indirekt, men som har generell betydelse för hur bilder används i historieundervisning och propaganda:

En utställning i Sevastopol om den ukrainska svältkatastrofen 1932-33 har väckt skandal. Det har uppdagats att arrangörerna har använt fotografier från ett helt annat sammanhang, tagna av Dorothea Lange, under den amerikanska depressionen 1935-40 för att illustrera vad som påstås vara en medvetet sovjetiskt folkmord på ukrainare. Dessutom har bilder på svältande i Ryssland utgetts för att visa svältande i Ukraina.

Dorothea Lange arbetade för FSA, Farm Security Authority, och hennes bilder finns lätt tillgängliga på webben [kan vara den här sidan som avses, den innehåller mängder av bilder från den stora depressionen i USA]. Av de fyra bilder som föranlett skandalen i Sevastopol visade en fattig amerikansk lantbrukarfamilj på en veranda i Elm Grove, Arkansas, en annan Oklahomabarn som räddas från svält, en tredje ett migrationsläger i Kalifornien och den fjärde bilden är sovjetisk, men tagen i Volga-området 1921.

Det här är inte första gången någon fått för sig att fuska med bilder för att dramatisera påståenden om sovjetiska grymheter. I Sverige har det statliga verket "Forum för levande historia" gjort sig skyldigt till sådana förfalskningar. I ett fall har man skriftligt erkänt detta för Ryska postens redaktör Stefan Lindgren, dock utan att lägga ut några dementier eller rättelser på webben.

Stämmer detta är det verkligen klumpigt men kanske typiskt. Förhoppningsvis leder allt mer fördjupad historisk forskning till att sådana tilltag avslöjas och rensas undan. Jag har bara sporadiskt läst vad som hänt på sovjetforskningen sedan 1990-talet när arkiven började bli tillgängliga, men det har uppenbarligen skett betydande revisioner av beskrivningen såväl av terrorn på 1930-talet som svältkatastroferna och kanske även Andra världskriget. Propagandan, såväl från sovjetisk som antisovjetisk sida, får vika undan för redogörelser av vad som faktiskt hände. Det är bra, i alla fall om man är historiskt intresserad.

2 kommentarer:

mishka sa...

Det där med propagandabilderna har jag läst om tidigare - bra att du uppmärksammar det! Hur långt ska historierevisionismen gå i sitt antikommunistiska korståg?

Björn Nilsson sa...

Om jag skall försöka mig på ett svar på din avslutande fråga så skulle det kunna vara "så länge som någon är beredd att betala de där skojarna inom historikerbranschen". Skulle pengar och karriärmöjligheter ta slut skulle vi nog inte behöva höra mycket av det här fusket i framtiden.