onsdag 25 mars 2009

Räcker det med avgång?

LO-distriktet i Skåne är nummer tre i storleksordning. När det nu kräver att Lundy-Wedin avgår som LO-ordförande borde det ha en viss tyngd. Samtidigt har jag lite funderingar: leder krav på avgång framåt, leder ett verkligt genomfört byte på posten som LO-ordförande framåt? Eller kan man helt enkelt misstänka att ungefär samma gamla gäng fortsätter som förut?

Med andra ord: detta är ett problem som rör hur organisationen arbetar, vilka idéer som styr det praktiska arbetet, inte att en eller annan ledande person skulle vara benägen till korruption. Det krävs mer rotation på ledande poster, det krävs medlemmar som är alerta, det krävs en bra inriktning på vad organisationen skall göra - för att få ett bra LO måste nog hela facket göras om och ryckas upp och städas upp.

Miljöpartiet försökte i sin ungdom det där med rotation men fastnade lik förbaskat i den byråkratiska sörjan. Och nu finns det väl inte mycket kvar av den rena idealismen i det partiet heller. Där är ett varnande exempel. Socaldemokraterna gick under för länge sedan och samma torde gälla vänsterpartiet. Att se till att folk inte växer fast på vissa positioner är viktigt. Ännu viktigare är att medlemmarna inte överlämnar politiken till ledarna utan själva säger ifrån hela tiden. Betalar man bara medlemsavgiften och tror att allt skall fixa sig är man illa ute. Passiva medlemmar är den mylla trista partibyråkrater och fackliga myglare frodas i.

Vi hade en av västvärldens största och framgångsrikaste solidaritetsrörelser i Sverige - Vietnamrörelsen. Anledningen till att den kunde bli så stor och viktig är bland annat att den frigjorde sig från "arbetarpartiernas" inflytande och själv bestämde vad man ville göra. Det kan vara ett exempel att lära av, i alla fall för fackföreningsrörelsen.

6 kommentarer:

Jan Wiklund sa...

Det kan inte nog betonas hur rätt du har här, Björn.

Demobiliseringen av medlemmarna var en av grundpelarna för Saltsjöbadsavtalet. Aktivitet skulle uttryckligen vara de anställda funktionärernas sak, medlemmarna skulle få högre löner och koncentrera sig på apolitiska fritidsaktiviteter. Inte på grund av illvilja, tror jag, utan på grund av att detta var villkoret för att arbetarpartiet skulle kunna regera.

Allt regerande innebär att ta ansvar för statsintresset i första hand, och därmed måste medlemmarna komma i andra hand. Och då gäller det att dessa inte saboterar den prioriteringen. Enda lösningen är just demobilisering.

Björn Nilsson sa...

Låter det som "sällskapet för inbördes beundran" om jag håller med vad du skriver? Med den här historieskrivningen byggs dagens kris för SAP upp redan i mitten av 30-talet och formaliseras i Saltsjöbaden 1938.

Kraxpelax sa...

UT MED WANJA WENDBY-CEAUCESCU-LUNDIN!

Anonym sa...

Till att börja med skall det sägas att LO och SAP Skåne alltid tillhört den "röda" partifalangen. Claes Bloch som var ordf. för LO Skåne när Mona Sahlin valdes till partiledare var hela tiden emot valet av henne p.g.a. det hon gjorde 1990, föreslog löne- och strejkstopp, samt att hon först när hon blev partiledare blev medlem i LO. Det dröjde någon vecka och någon slags "försoning" skedde innan LO Skåne helt godtog valet av henne. På riksnivå har man däremot ganska lite inflytande, stockholmarna brukar



Vad gäller miljöpartiet vill jag mest säga att det är ett typexempel på varför man inte skall välja ett parti utan någon moralisk värdegrund, typ sådan som SAP en gång hade. Har man ingen värdegrund fastnar man i den mest skamlösa principlöshet opportunism, ty finns det ingen anledning att ta hänsyn till värden och om man accepterar alla världsbilder som lika goda ("tredje vägen") återstår endast makten som realitet och har man inga moraliska riktmärken att följa, ja då följer man de härskandes moral. Miljöpartiet skulle lika gärna vara ett borgerligt som sosseliberalt som rent fascistiskt parti, allt beroende på omständigheterna. Poängen är att deras idéer kan växla allt eftersom konjukturen tillåter.


Clarte skrev för några år sedan i ett nummer om "folkhemsfilosoferna": http://www.clarte.nu/index.php?option=com_content&task=view&id=3308&Itemid=26

Björn Nilsson sa...

Jaja, man kan ropa "ut med" men vem skall sedan "in" i stället? Någon som är ungefär likadan men mer slipad?

"Anonym" talar inte om vad "stockholmarna brukar" men kan jag gissa att meningen skall låta "stockholmarna brukar ge ett kraftfullt, elegant och manligt intryck"?

Anonym sa...

Wanjas underlatenhet har fororsaket mangmiljonforluster for LO arbetarnas pensioner, nu sager hon att det inte skall handa igen men det racker inte.
Hon pastar hon utsatts for grovt bedrageri och sadant skall polisanmalas om hon inte har ljugit.
LO arbetarna skall krava tillbaka sina pengar.

Wanja pastar sig ha blivit grundlurad . Kan hon forklara vilka som lurat henne i dessa tre fall ? AMF (pensionskost 62 mkr) AFA (pensionskostnad 30 mkr) Folksam (50 pensionskostnad mkr) Hon borde gora polisanmalan- om hon inte ljuger . De som drabbats kan ocksa polisanmala for Wanja gor det inte