I eftermiddags var jag nere på ABF-huset och såg en fotografiutställning. Jag tror jag har sett de flesta bilderna tidigare, men då i litet format i olika böcker. Nu var det kvadratmeterstora kopior som hängde på väggarna, fotografier som Gun Kessle tagit på olika håll i världen.
Gun Kessle avled ju för inte så länge sedan men Jan kämpar vidare och verkade vara vid god vigör. Han talade om bilderna, det noggranna hantverket, om Gun Kessles arbete och respekt för de människor hon avbildade. En gång i tiden försökte jag mig själv på svartvitt foto. Det är en teknik vars grunder är ganska enkla - om man nu lyckas framkalla filmen - men där man snabbt kan komma upp på krångliga nivåer med många överväganden. Det klarade hon av galant.
En annan historia som Myrdal berättade om var denna utställnings tidigare öden. En yngre socialdemokratisk karriärryttare i Örebro försökte stoppa den och sträckte sig så långt att han hävdade att Myrdal/Kessle över huvud taget inte skulle få ställa ut i offentligt finansierade lokaler. Låter inte detta som någonting som skulle ha kunnat drabba misshagliga konstnärer i Sovjet?
När man går tillbaka till böckerna om Afghanistan eller Indien, Kambodja eller den medeltida kyrkokonsten som Gun Kessle försåg med teckningar och fotografier, är det lätt att i första omgången förbise bilderna. De är ju "bara" illustrationer. Men det är fel. Hennes bilder lever sitt eget liv också när man ser dem separat. De håller, helt enkelt. Och tillsammans med Myrdals texter har de format en slagkraftig helhet. Och jag gillade bilderna även i småformat i böckerna (det var en del teckningar jag hade svårare för).
Det minglades och dracks sherry och åts jordnötter och salta pinnar som det skall göras på ett riktigt vernissage!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar