onsdag 21 november 2007

Näringsliv och klimatarbete - Klimatforum 2007


Polarisar förr och nu. De rödviolett fälten visar havsisen omkring Nordpolen i september 1979 respektive september 2007. Den krymper ...

I förrgår gjorde jag några reflektioner från ett litet möte om företag och miljö. Idag är det samma ämne igen, fast i betydligt större format. Det var Naturvårdsverket som hade stort klimatmöte i Aula Magna, Stockholms universitets stora hörsal i Frescati. Utanför delade Alternativ Stad ut flygblad och krävde "Ställ klimathycklarna mot väggen!" Där inne var den vanliga blandningen av byråkrater, aktivister och annat folk. Jag såg åtminstone en figur med sjavig kostym och hästsvans - en Anders Borg-wannabee kanske.

Jag var inte ensam. Det sas att det var 1100 personer närvarande (tycker det låter lite högt räknat, men många var det). Vi fick lyssna på föredrag och diskussioner, samt blev bjudna på smörgåsar, kaffe, och annat gott.

Från regeringen var miljöminister Carlgren där och från EU en byråkrat som pratade en engelska jag hade svårt att förstå. Problemet när EU sticker fram nosen är ju att man har svårt att lyssna ens när de säger något vettigt, för man tänker bara på byråkrater och parasiter och dårfinkar som tänker bygga ett nytt imperium. Sedan var det några från vetenskapsvärlden och företagsamheten (Volvo, finans- och försäkringsbranschen) med också.

På senare år har näringslivet fått kniven på strupen och insett dels att man inte kan gå emot arga miljöopinioner, dels att det så att säga ligger en del pengar i skiten - eller att röja upp i skiten. Detta yttrar sig i bättre relationer med åtminstone delar av miljörörelsen. Och man får säga att det är bra att de åtminstone inte är emot klimatkampen längre. När pengarna talar och det dessutom sker generationsskiften i företagsledningarna och bland intressentgrupper omkring firmorna ( = gamla sura direktörer som inte fattar något om klimatfrågan går i pension) kommer det in nytt folk med fräschare idéer.



Finansmarknaden - en kraft att räkna med i klimatarbetet? - Ja, detta kan man ju säga är en jäkligt bra fråga. De kommer kutande när det börjar lukta pengar, inte när det börjar lukta illa - och det kan någon tycka luktar illa!


Själv är jag tveksam. Inte för att företag är med i leken, för ett företag är helt enkelt en organisation som skapas i samhället för att ta fram önskade varor och tjänster och verkställa transaktioner mellan dess medlemmar. Däremot funderar jag på vinsten som drivkraft, och vilka drivkrafterna över huvud taget är. Att inte förslösa samhällets tillgångar är en sak, men faktum är att vinst och egennytta har varit mäktiga drivkrafter just för att jaga fram den situation där FN:s generalsekreterare och tusentals vetenskapsmän måste tala om för hela världen att det kommer att gå åt helvete om det inte görs något radikalt snart. Baksidan av vårt välstånd är att det håller på att gå över till en sjuhelsickes baksmälla, men de som drabbas hårdast bor i områden där folk i gemen knappast vältrar sig i lyx. Klimatfrågan är alltså en första klassens moralfråga. Den kan inte lösas genom att alla gör som de vill i någon slags extremliberal anda. I själva verket påtalade flera av föredragshållarna, även från företagssidan, behov av styrning och regler från staten.

Det finns vetenskapsmän och numera också företag som studerar klimatfrågorna noga. Vi vet ju också att det finns "miljömuppar" som bland annat härjar i bloggosfären och insändarsidor och hojtar om att de minsann inte tror på några miljöhot, att uppvärmningen bara är en bluff, etc. Det skulle vara intressant att se en match mellan en mupp och exempelvis den schweiziske doktor och vice VD som var med i Frescati. Han företrädde det schweiziska återförsäkringsbolaget Swiss Re. De jobbar med modeller för hur klimatet kan utvecklas ett tag framåt. Ganska pessimistiska modeller dessutom. Bland annat kommer det att bli blåsigare på vissa håll i Europa (minns stormen Gudrun, sådant kommer att bli vanligare). Och vattennivåerna kommer som bekant att höjas.

Vad betyder detta? Ja, hur mycket än mupparna skriker kommer försäkringsbolagen att titta på hårda fakta, på sina historiska data och prognosdata, och det kommer att bli dyrare, mycket dyrare, att bygga på stränder exempelvis. Om bolagen ens tar sådana försäkringar i framtiden. Katastrofförsäkringar för folk som bor i utsatta lägen vad det gäller översvämningar eller stormar kommer naturligtvis att kosta mycket mer. I det läget kan faktiskt försäkringsbolagen göra en hel del för att skydda stränder från exploatering, vare sig det rör sig om rika privatpersoner eller kommunala påhitt. Pengarna talar! - Jag misstänker att jag får återkomma om det här ämnet igen ... .


Folk minglar, fikar, äter gratismackor och gratisfrukt och har det trevligt!

Inga kommentarer: