Utredning om ett nytt välfärdsmått
Det finns ju ett mått redan, nämligen bruttonationalprodukten BNP som antas mäta det samlade värdet av varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Men det räcker inte, anser motionärerna. De vill att:
Det undrar jag om Anders Borg & Co., som påstår sig vara så intresserade av ekonomisk teori, verkligen går med på. För inte nog med att man ändrar och utvidgar välfärdsbegreppet. Man kommer säkert att hota vissa intressen också. Vissa saker låter inte så kontroversiella när man läser motiveringen till varför det behövs ett nytt välfärdsmått:
Här handlar det om att man kommer att sätta ett pris även på verksamheter i exempelvis skogs- och jordbruk som görs av vinstmotiv men som har bieffekter som hittills inte har uppmärksammats i BNP. Häller man ut gifter och ökar produktionen av jordbruksvaror blir det en positiv post i BNP, men med den här synen på saken måste vi lägga till en minuspost för andra skador som gifterna kan orsaka. Det tror jag inte inblandade företag är så glada över. Dock finns det tankar om det här även i "borgerlig" nationalekonomi, så de kan nog inte smita undan bara med ursäkten att det här är ett socialistiskt påfund.
Avslutningen känns ändå inte så våldsamt radikal, snarare som en bön om djupare diskussion i ämnet:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening ... att en parlamentarisk beredning bör tillsättas med uppdrag att studera frågan om ett nytt välfärdsmått för att beskriva en hållbar utveckling.
Det undrar jag om Anders Borg & Co., som påstår sig vara så intresserade av ekonomisk teori, verkligen går med på. För inte nog med att man ändrar och utvidgar välfärdsbegreppet. Man kommer säkert att hota vissa intressen också. Vissa saker låter inte så kontroversiella när man läser motiveringen till varför det behövs ett nytt välfärdsmått:
I en ekonomi är det nödvändigt att hushålla med knappa resurser. Därför är det viktigt att få en god bild av vilka dessa resurser är och hur de förändras.
Bruttonationalprodukten mäter endast de värden som mäts i penningflöden. Ingen hänsyn tas till vare sig ekologiska, sociala eller kulturella värden. Några välkända exempel på problematiken är att en naturkatastrof i form av en storm som ödelägger stora delar av ett lands skogsbestånd på kort sikt leder till ökad BNP eftersom avverkningen av den fällda skogen genererar penningströmmar. Ingen hänsyn tas till förlusten av skog och tillhörande värden som biologisk mångfald eller skogen som socialt värde för rekreation.
OK, hittills har man bara sagt att allt inte kan mätas i pengar men att man även bör ta hänsyn till dessa omätbara förhållanden. (Jag antar att vissa ekonomer skulle påstå att det går att sätta prislapp även på "förlusten av skog och tillhörande värden som biologisk mångfald eller skogen som socialt värde för rekreation". Det är sådant som miljöekonomer jobbar med.) Men läser man en bit till i motionstexten går man från naturkatastrofer till mänskliga ingrepp.
Ett annat pedagogiskt exempel är när markanvändning, bekämpningsmedel m.m. ändrar insektsfaunan i en region så att ekosystemtjänsten ”pollinering” slås ut. Ekosystemtjänsterna ingår inte i BNP-begreppet men måste ingå i ett bredare eko-socialt välfärdsmått.
Här handlar det om att man kommer att sätta ett pris även på verksamheter i exempelvis skogs- och jordbruk som görs av vinstmotiv men som har bieffekter som hittills inte har uppmärksammats i BNP. Häller man ut gifter och ökar produktionen av jordbruksvaror blir det en positiv post i BNP, men med den här synen på saken måste vi lägga till en minuspost för andra skador som gifterna kan orsaka. Det tror jag inte inblandade företag är så glada över. Dock finns det tankar om det här även i "borgerlig" nationalekonomi, så de kan nog inte smita undan bara med ursäkten att det här är ett socialistiskt påfund.
Avslutningen känns ändå inte så våldsamt radikal, snarare som en bön om djupare diskussion i ämnet:
Den ensidiga fokuseringen till BNP leder fel för samhällsdebatt och beslutsfattare. Även om BNP bör behållas för att redovisa penningströmmarnas omfattning i ett samhälle bör det kompletteras med ett eller flera mått som är bättre utformade för att beskriva en hållbar samhällsutveckling i dess olika aspekter. Ett exempel på andra mått som används för att jämföra länder är FN:s Human Development Index (HDI), som även tar in sådant som hälsa.
Detta är ingenting som man kan förvänta sig att det är enkelt att ena sig om. Men en levande diskussion i samhället i denna fråga har ett värde i sig. En parlamentarisk beredning bör därför tillsättas med uppdrag att studera denna fråga, ta fram olika underlag och lämna förslag på välfärdsmått för att beskriva en hållbar utveckling
Ja, då är det bara att vänta och se hur det går med det här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar