Lenin om revolutionen - 2

Här är en fortsättning på ett inlägg från i lördags, när jag plockade några citat från Lenins klassiker Staten och revolutionen från 1917. Det är en märklig bok som förtjänar att studeras. En intressant notering är att det inte är en partipamflett. Jag antar att Lenin såg det som ett försök till uppgörelse med olika grupper och individer som kallar sig socialister men som avvikit från Marx' och Engels' vetenskapliga socialism, kanske som en kamp mellan vetenskap och ovetenskap. Den är både tidsbunden och tidlös i sin framställning skulle jag säga - jag kanske återkommer och förklarar vad jag menar med det. Citaten är klippta härifrån.

Den kapitalistiska kulturen har skapat storproduktion, fabriker, järnvägar, post, telefon o.s.v., och på denna grundval har det stora flertalet av den gamla "statsmaktens" funktioner så förenklats och kan reduceras till så ytterligt enkla operationer - registrering, bokföring, kontroll - att alla dessa funktioner lätt kan utövas av alla skriv- och läskunniga personer, att dessa funktioner lätt kan utföras för en vanlig "arbetarlön", att man kan (och bör) beröva dessa funktioner varje skugga av privilegium eller överhet.

Att alla ämbetsmän utan undantag skall väljas och kan avsättas när som helst, att deras löner skall minskas till en vanlig "arbetarlön", dessa enkla och "självklara" demokratiska åtgärder förenar helt och hållet arbetarnas och bondemajoritetens intressen och tjänar samtidigt som en bro från kapitalismen till socialismen. Dessa åtgärder gäller den statliga, rent politiska omdaningen av samhället men de erhåller naturligtvis sin fullständiga mening och betydelse endast i samband med genomförandet eller förberedandet av "expropriatörernas expropriation", d.v.s. i och med att den kapitalistiska privatägande rätten till produktionsmedlen övergår till samhällelig äganderätt.

Självklart. Numera betalas det inget extra för en studentexamen, och överallt sitter folk och knappar på datorer och antas ha grundläggande kunskaper åtminstone i de enklare programmen. Och den processen av ökade kunskaper och alltmer avancerad teknik som å sin sida sänker många kunskapskrav fortsätter i rasande fart. Det innebär att kilopriset för tjänstemän även i styrande positioner kan sänkas. Bonusgubbar och -gummor kan avpolleteras, och det gäller även deras politiker.

Se hur kapitalisterna och deras politiker i sina dyra pälsar skrubbar varandra på ryggen!

Sedan kritiserar Lenin

... det borgerligt reformistiska påståendet, att den monopolistiska eller statsmonopolistiska kapitalismen inte längre är kapitalism, utan redan kan kallas "statssocialism" o.dyl. En fullkomlig planmässighet har trusterna naturligtvis inte åstadkommit, åstadkommer de ännu inte och kan de inte heller åstadkomma. Men i den mån de uppvisar planmässighet, i den mån kapitalmagnaterna på förhand beräknar produktionens omfång i nationell och t.o.m. internationell skala, i den mån de planmässigt reglerar den, förblir vi likväl inom kapitalismen, visserligen på ett nytt stadium av den, men dock otvivelaktigt inom kapitalismen. Att en sådan kapitalism "står nära" socialismen måste för proletariatets verkliga representanter utgöra ett bevis för den socialistiska revolutionens närhet, för lättheten och aktualiteten i dess genomförande. Men den utgör alls inte något motiv för att tolerera, att man förnekar denna revolution och skönmålar kapitalismen, såsom alla reformister gör.

Att man på olika håll för ett halvsekel sedan försökte utmåla Sverige som "blandekonomiskt" (underförstått: här finns det minsann socialism också) faller lätt in i det här resonemanget. Socialdemokraterna ville ha storbolag och storbolagskapitalism, och så byggde man en offentlig sektor som passade till bolagens krav men också innebar förbättringar för väldigt många arbetare och tjänstemän. Det var socialliberalt, men det var helt och hållet kapitalism, det påverkade inte det rådande systemet ... och när kapitalisterna tyckte att de klarade sig bra utan hjälp från socialdemokraterna var det inte intressant med någon "blandekonomi" längre.

Notera att Lenin säger att denna ordning dock visar på aktualiteten i den socialistiska revolutionen, att den är praktiskt genomförbar under rådande förhållanden. Det är viktigt, särskilt idag när socialdemokrater och de flesta vänsterpartister skrikande flyr vid omnämnandet av socialism.