Acceptabelt mål för stenkastare?
En av gratisblaskorna på Söder Södermalmsnytt ramlar in genom brevlådan på lördagseftermiddagen. Där finns en artikel som får en att fundera över debattmetoder i dagens samhälle.
På Hornsgatan finns en pälshandlare. Han kritiseras av djurrättsaktivister. De vill få bort alla pälshandlare (hur är det med läderskor/stövlar eller skinnjackor då?) Någon gång när jag gått förbi där har jag sett protesterande människor ute på gatan, men det finns skarpare kritik. Eller för att uttrycka det på annat sätt: Hot och skadegörelse. Att slå in fönsterrutor eller hälla ut tjära för att svina ner, är det acceptabla metoder för att kritisera en verksamhet man inte tycker om?
Första maj var det ett gäng som slog in fönster (bland annat hos frisören där jag brukar gå) på Brännkyrkogatan i närheten av där pälsaffären ligger. Där angavs inga skäl. Det var väl roligt att slå sönder några fönster kanske, i stället för att gå med i exempelvis vänsterns jättestora men säkert jättetråkiga demonstrationståg eller syndikalisterna (inga incidenter rapporterades från någon av dessa, så de var säkert tråkiga!).
Vad det gäller pälsaffären finns det argument, framfört på anonyma hemsidor. Om man är mycket mån om djur och inte vill att de skall lida i pälsfarmer och liknande kan argumenten vara hållbara, det förstår jag. Men vad jag har mycket svårt att godta är att argumenten förs fram med hjälp av stenar och andra tillhyggen av människor som inte vill ta ansvar för sitt handlande. Detta är inte civil olydnad: civil olydnad förutsätter att man tar det moraliska ansvaret för sitt handlande. Genom att göra detta kan man tjäna som moralisk murbräcka för att förändra lagar, om man genom sitt exempel kan visa att lagarna är moraliskt förkastliga. Genom att däremot hetsa anonymt förlorar man det eventuella moraliska övertaget. Som det politiska och juridiska systemet fungerar i Sverige är det möjligt att agera på det sättet utan att bli ihjälskjuten av polisen. Men tar den här sortens aktivister över finns det risk att staten uppmuntras att dra upp våldsnivån ännu ett snäpp - och då kanske det blir vanliga politiska aktivister som råkar illa ut. De är ju inte anonyma och därigenom lättare att hitta än figurer som opererar maskerade och i skydd av mörkret.
Eftersom de våldsverkande människorna är anonyma vet vi ju inte vilka motiv de verkligen har. Är de dolda människor med en öppen agenda eller dolda människor med en dold agenda? Hur diskuterar man med en anonym hemsida vars upphovspersoner man inte vet något om?
Det pladdras så mycket om terror numera. Som jag ser det deltar de här människorna, vare sig de förstår det eller inte, i en kampanj som våra "terrorbekämpare" bara kan ta emot med tacksamhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar