Tysk "närvaro" i Polen 1939
USA:s militära närvaro i Irak trappas gradvis ner. Påstår inledningen till en filmrecension i Aftonlövet i alla fall. "Närvaro?" Det har blivit mycket "närvaro" på senaste tiden. Man för inte krig längre, man ägnar sig åt "närvaro". "Närvaro" i Afghanistan, i Irak. Går vi tillbaka i historien så var tyska armén "närvarande" i Polen från september 1939 och drygt ett halvår senare var man också "närvarande" i bland annat Danmark och Norge. Godkännes den historieskrivningen?
Skall vi kalla det här för språkförstöring? Det sitter propagandacentraler och förvrider ordens innebörd. För ord har betydelse, och man kan ändra på människors uppfattning av verkligheten genom att mixtra med ord. Det var många år sedan det påpekades att man började kalla fattigstugorna för ålderdomshem, fattighjälpen blev socialvård, städare blev lokalvårdare etc etc. Ibland är det en uppsnyggning av språket - renhållningstekniker låter väl bättre än "sopgubbe" även om de gör samma jobb - men ofta nog handlar det om att dölja någonting. Blodiga anfallskrig exempelvis, eller klassförtryck och nedrigheter.
I samband med en diskussion om utrotningshotade djur och växter läste jag att det kan vara viktigt vilka namn man ger dem. Latinska vetenskapliga namn förstår ju inte så många, men om man sätter ett svenskt namn som låter obehagligt på något litet kryp kan det kanske bli svårare att skydda än om man ger det ett trevligt namn. Jag tror inga exempel gavs, men tänk om man går ut och ber om skydd för "grönslemmig äckelpadda" respektive "kramgoa paddan"!
Israelerna har ju varit specialister på det här med att förvrida språket. I stället för "etnisk rensning" pratar man om "transferering" av folk, och en flera meter hög mur förvandlas till ett "stängsel". Övergrepp får heta "säkerhet". USAmerikanernas "collateral damages" låter inte lika ruskigt som om man talar om vad som verkligen händer (masslakt av civilister).
Att spara är fint, men uttrycket "besparingar" kom snart att bli samma sak som "nedskärningar" i samband med nittiotalskrisen. Och så lyckades de politiska pladdermakarna förstöra det fina ordet "spara" eftersom knepet genomskådades.
På bloggen Politik och poesi refereras till nya språkdirektiv inom Moderaterna (ni vet, "det nya arbetarpartiet"):
- Säg förbättra, inte förändra. Säg mångfald, inte privatisering.
- Säg utanförskap, inte segregation.
- Säg människor, inte individer eller medborgare
Man kan ju säga "dra åt h-e" åt språkförstörarna också. Tänker de inte bli "det nya miljöpartiet" också, och "nya kvinnopartiet" ... trodde de att de skulle tjäna på saken skulle de väl lansera sig som "det nya kommunistpartiet" också.
Hur vore det med lite proletär "närvaro" i borgerlighetens fina salonger?
3 kommentarer:
Det är ett viktigt ämne du tar upp, "ordets makt över tanken". Bra att avslöja den här typen av språkmissbruk. Det värsta är när språkmissbruket sprider sig i samhället och blir till allmängods, börjar användas av alla.
Det där med "närvaro" är faktiskt inte ett nytt språkfenomen.
En gång i tiden när Sovjet invaderade Afghanistan och Viet Nam invaderade Kampuchea diskuterades det intensivt på nyhetsredaktionerna vilka ord som skulle användas för att beskriva händelserna utan att stöta sig med olika politiska grupperingar.
Då blev det blev "närvaro* i stället för "ockupation" och "inmarsch" för "invasion" - efter omröstning på Rapportredaktionen.
Jaså, de skojarna röstade också. De kanske skulle ha behövt en omgång av "abuse" eller "enhanced interrogation" för att lära sig veta hut?
Skicka en kommentar