fredag 21 maj 2010

Attityder


Om det finns någon djup symbolik eller attityd i ovanstående bild, tagen på torsdagskvällen, vet jag inte. Vad det gäller nedanstående foto, knäppt i flykten vid passerande av en busshållplats vid Hornstull, kan dock mer sägas ...



... nämligen att "attityd" nog inte är något som kan köpas över disk. Det gäller även jeans med sönderslitningsskador redan innan de säljs. Varför kan inte trasiga byxor ses snarare som slafs - ja, vi kan väl möjligen säga "dålig attityd" då - än något att inhösta beröm för?

Någon kanske tror att trasiga kläder skall tas som ett bevis för fattigdom, men så jäkla enkelt är det inte. Modet med knän och andra kroppsdelar som sticker fram ur säckiga jeans har ju funnits rätt länge nu, och min gamla mor (1912-2002) gjorde en intressant reflexion: när hon var barn var det "stackars fattiga människor som inte kunde ta hand om sig" som gick omkring i trasiga klädtrasor på det där sättet. "Trasfröken" var en sådan figur på den tiden i Stockholm, antagligen en mentalt förvirrad människa även om man använde den förskönande omskrivningen "original". Vanliga fattiga människor däremot kämpade hårt för att hålla sig hela och rena och inte se förfallna ut. Man stred mot förfallet med tvål och vatten, strykjärn, nål och tråd och skokräm, trots att man kanske inte ens hade kallvattenkran i lägenheten eller huset.

Man kan dra slutsatsen att Sverige under nittonhundratalet blev så rikt att en del ungdomar fått råd att gå runt och se ut som trasbylten. Det kostar dem inget. När det drar genom hålet på byxbenet är det inte det kalla draget från fattigstugan som känns. Inte ännu i alla fall.

Men för att återgå till den kommersiella aspekten av det hela: nu säljer man "attityder" över disk. Borta är den tid när folk fick försöka grunna ut sådana saker själv, och sedan exempelvis köpa en basker om man kände sig som poet eller cylinderhatt om man tänkte sig själv som storborgare.

Jag minns när punken slog igenom (med tuppkamsfrisyrer och andra märkliga attribut). Det dröjde inte länge innan punkare dök upp på reklamtavlorna också. Grejen blev kommersialiserad ganska fort. Nasarna följer ungdomsupproren tätt i hälarna. Kanske de till och med försöker skapa dem. Skall vi tänka oss att det kommer ett nytt mode bland ungdomar: alla skall se ut som bolsjevistiska rödgardister av modell 1919? Det kanske kan bli klirr i kassakistan av det också! Köp din gardistgarderob på Gallerian! (Observera att på reklamskylten har man vänt e-et i Gallerian åt fel håll för att verkligen signalera "attityd".)

6 kommentarer:

Wonder Warthog sa...

En gång på tiden köpte jag min garderob på Impo. Amerikanska bomulls T-shirts, Levis jeans för 20 spänn, begagnade bowlingskjortor och skyddsskor. Detta körde jag med i typ 10 år innan Impo blev posh och dyrt. Hela garderoben för typ en 50-lapp per tillfälle! Inte illa!

Björn Nilsson sa...

Det kanske var så länge sedan att det var riktigt jeanstyg i jeansen också?

Teckentydaren sa...

När det kommer på reklamtavlorna är det redan över, ingen riktig "rebellisk ungdom" går med sådant när det blir allmän egendom för de mesiga och lydiga "töntarna". Då är det ju till och med så att inte ens gamla stötar orkar bli riktigt indignerade över hur illa ställt det är med dagens ungdom. ;-)

Hörde nyligen om en sjuåring som fick kritik av fadern för hur han styrde ut sig, "ja, ja farsan du har din stil jag har min, det får du respektera."

Jo, jo de blir allt uppnosigare ner i åldrarna, inge respekt för folk med livserfarenhet som vet bättre. Hur ska det sluta, vart är världen på väg.

Jo riktigt jeanstyg kommer man ihåg, på den tiden när jeans inte gick att få tag på överallt och de var som styv kartong. Troligen fulla med en massa miljöelände tills de blivit riktigt urtvättade.

Björn Nilsson sa...

Haha, om en sjuåring med en äkta egen stil verkligen skulle uppenbara sig bland andra sjuåringar skulle förmodligen den stackaren bli ihjälmobbad - alla de andra har förmodligen lärt sig på TV hur en korrekt egen stil skall se ut och tolererar inga avvikelser.

Wonder Warthog sa...

Exakt och materialet "bomull" fanns bara på Impo! I Sverige var banlon och andra petrokemiska tyger hösta modet. Det vore enkelt att lösa energikrisen med banlon om man kunde lagra den statiska elektriciteten när man dra polon över håret!

Björn Nilsson sa...

Banlontröjor - usch! När man gått i en sådan ett tag kunda man väl knappt röra vid ett dörrhandtag eller något annat metallföremål utan att få en elchock.