lördag 29 maj 2010

Otäck tågkrasch

Det var en otäck tågkrasch i Indien igår, i Västbengalen. Tidpunkten verkar intressant: maoisterna har framgångar, de börjar nå ut till "bildat" folk i städerna som journalister och studenter och vinna sympatier för de utfattiga urbefolkningarna och kastlösa i centrala Indien. Det börjar bli besvärligt för central- och delstatsregeringarna och storbolagen som vill lägga beslag på de mineralrika djungelområdena. Och då kommer denna krasch med många dödsoffer som skylls på maoisterna i CPI(maoist), eller på ospecifierade maoister.

Det som man vet är att en bit räls var borta. Ett nattåg spårade ur och sedan blev rammat av ett godståg med ohygglig blodspillan som följd. Vem tjänar på det? Det kan vara lokala rebeller i Västbengalen som är ansvariga, men jag tvivlar på att gerillaarméns befälhavare på högre nivåer skulle godkänna den här typen av attentat. Det är skillnad mot när man tände eld på ett godståg i förra veckan där det inte var så mycket folk i närheten, eller när man spränger "skolor" som i själva verket är betongfort med paramilitärer i stället för skolelver i salarna.

Hittills har vi bara hört ena sidans version. Ledarna för den maoistiska gerillan verkar veta vad den gör, att attentat och överfall av den här sorten tjänar knappast kampen för Indiens fattiga miljoner (även om tågpassagerna knappast var fattiga lantarbetare). Det framgår av intervjuer med ledande maoister att de inte gillar att lokala militanter placerar sprängämnen
på tåg eller hugger huvudet av folk.

Vad som komplicerar bilden kan vara att gerillan och partiet är en sammanslagning av nordliga och sydliga grupper med delvis olika traditioner. Den nordliga verkar vara mer våldsam än den södra samtidigt som de ledande i partiet i stor utsträckning finns i söder. Man kan undra hur överkommandot i gerillaarmén kan ha någon kontroll över alla små grupper som finns spridda över ett jättelikt område. Men jag väntar på en kommentar från maoisterna också. De brukar be om ursäkt om de gör fel, ett beteende som inte är så vanligt bland folk som för krig.

I någon tidigare bloggpost skrev jag ungefär att gerillans förluster verkar vara ganska små i förhållande till motståndarsidans. Detta verkar bekräftas, även om jag undrar om matematiken stämmer helt. Hur och på vilket konto räknas civila offer i myndigheternas offensiver exempelvis? Eftersom bybor dödas i kampen mot maoisterna borde de väl räknas in på den sidan, men nu verkar dessa offer försvinna. Den indiska statens förluster kanske inte är fyra gånger så stora som maoisternas, men den lider förluster och dess trupper är i dålig form och har dessutom dålig underrättelsetjänst om vad maoisterna företar sig, så för närvarande är det i alla fall fördel maoisterna ... vilket får mig att fundera på om tågkraschen i Västbengalen har aspekter som myndigheterna inte vill tala om.

Inga kommentarer: