Lång artikel om gerillan i Indien hette en bloggpost som jag skrev 21 mars. Nu finns denna långa artikel tillgänglig på svenska, hos översättningssajten Tlaxcala. Arundhati Roys reportage är ett måste att läsa för den som vill lära känna stamfolk och maoister i centrala Indien bättre.
Förutom att den ger en massa bakgrundsinformation om förhållandena i och omkring områdena där strider nu förs är artikeln litterärt bra. Kanske detta, kombinationen av fakta och gott skrivande, har bidragit till att indiska myndigheter milt sagt är irriterade. De vill inte att stämningar som är sympatiska till maoisterna och stamfolkens kamp skall sprida sig bland de intellektuella i Indien.
Indiens inrikesminister var för inte sä länge sedan bolagsjurist i ett av de stora gruvbolagen som är inblandat i exploatering av djungelområdena och fördrivning av folk där, så han vill väl att de intellektuella skall hylla storkapitalet i stället. Fast på den här filmen lär det vara studenter på ett prestigeuniversitet i New Delhi som protesterar mot inrikesminister Chidambaram och den pågående offensiven i djungelområdena. De ropar saker som jag inte förstår, utom zindabad som betyder ungefär "leve".
En sak som jag noterat i samband med den senaste tidens våldsamheter är att de paramilitära förbanden som central- och delstatsregeringarna skickar ut verkar ha drabbats av större förluster än gerillan. Dessutom kan man misstänka att en del dödsfall som publiceras som "maoister" i själva verket är vanliga bybor som skjuts ned av soldaterna. Såväl moral som militär förmåga verkar för närvarande alltså vara högre på den maoistiska sidan. Inte undrar på att paramilitärerna helst sitter i sina förläggningar och trycker, i den mån de inte försöker byta jobb av hälsoskäl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar