Första maj - svarta och röda fanor och andra påhitt

Jag avslutade den kronologiska framställningen av mina fotografiska äventyr under Första maj igår när jag lämnade Hötorget och kom fram mot Sergels torg. Och vad mötte jag där? - Jo, det var syndikalisters och anarkisters glada och larmande skaror som var på väg upp från "snetorget" för vidare marsch mot Gamla stan.

Att gå med en stor trumma verkar jobbigt, och dessutom kräva knäskydd. Att springa med den verkar ändå jobbigare!

Hm, såg jag inte den här banderollen uppe på Katarinavägen tidigare under lördagen?

Detta och följande foto är taget i skuggan av Kgl. Slottet. Jag tog en kortare väg till Gamla stan och hann före tågets tät. Här är en liten skara som försöker gå på led men kanske inte i takt (tack för det, åtminstone!) och med masker. Var det inte fler av den sorten förra året?

Och här är pistoler och grejor som får mig att känna lite obehag igen. Fast vi får komma ihåg att det finns obehagliga figurer som har mycket värre saker än pistoler, värre än pistoler som är målade på tyg till och med!

Tolvtimmarsvecka - det låter ganska rimligt, till skillnad mot den mesiga sextimmarsdagen fem dagar i veckan!

Brand, den gamla anarkisttidningen som startade i början av förra seklet av borgarskräcken Hinke Bergegren. Och en cykel som får en att tänka på de springschasar som var utdöda redan innan min tid på jorden började.

"Vart blåser vinden?" Vindstrutar brukar ha polkagrisfärger, men det går bra med svart också. Som jag påpekade redan igår så är anarkisterna bra på att hitta på lite annorlunda grejor. Undrar om det smyger omkring civilklädda copywrighters och art directors och liknande figurer i deras led?

Var har jag sett den här förut ... ?

Här kommer den syndikalistiska demonstrationen och marscherar rätt in i regeringens Kanslihus ... nä, man viker åt vänster och går upp på Västerlånggatan i stället. Men det är ju en lustig tanke i alla fall, eller ... ?