söndag 18 januari 2009

Kongo - oviktigt?


En pojke och ett pansarfordon från FN vid Goma i östra Kongo. Foto: IRIN

Den 23 januari förra året skrev jag det enda större inlägget på den här bloggen om Kongo, jättestaten mitt i Afrika som (kanske) kunde vara ett tropiskt paradis men som gång efter gång drabbats av katastrofer orsakade av människor. Varför inte mer? Jag citerar mig själv:

IRC (International Rescue Committee) har skrivit upp dödstalen för de fruktansvärda striderna i Kongo-Kinshasa. Nu räknar man med 5,4 miljoner döda, varav flera miljoner efter att freden officiellt återinfördes 2002. Den mest dödsbringande konflikten efter Andra världskriget påstår man.

Jämför detta med bloggdecimetrar som jag skrivit, och bloggkilometrar totalt förmodligen som totalt skrivits om bara det senaste våldsutbrottet i Gaza. Vad är det för moral egentligen? Varför skulle ett människoliv i Palestina eller Israel vara så oerhört mycket mer värdefullt än ett människoliv i centrala Afrika? Eller är det i själva verket högre intressen som står på spel, skall man väga in något (kanske några miljoner fat råolja?) som är mer viktiga? Jag nämnde faktiskt Kongo i ett senare inlägg men gjorde där ett felaktigt antagande. Jag trodde att Palestina saknar naturtillgångar av större dignitet men det tycks finnas gasfyndigheter utanför Gaza. Fyndigheter som israelerna gärna vill lägga vantarna på.

En som funderat över ointresset för vissa kriser i Afrika (just Kongo, samt Zimbabwe) är medbloggaren Geoffrey Goines. Här är hans senaste inlägg med hänvisningar till tidigare bloggposter i samma ämne. Jag avslutade så här förra året:

Notisen om dessa ohyggligheter var inte så stor i Dagens Nyheter. Att kalla dödandet i Kongo för "det glömda kriget" är inte helt riktigt, men med tanke på lidandets omfattning har publiciteten inte varit över sig stor under årens lopp. Jag undrar vilka som fått mest publicitet i västliga media: några miljoner dödade afrikaner, eller några israeler som tagits tillfånga av palestinier eller libaneser? Om vi som motexempel mot afrikanerna hade tagit New York 11 september 2001 behöver frågan inte ens ställas. Det är nog så att det är skillnad på folk och folk ...


Jag tycker att de frågor som Geoffrey tar upp är väsentligare än att de bara skall bemötas av islamofobiska muppar eller folk med klent förstånd i största allmänhet. Jag vet inte hur många spaltmetrar pressen har ägnat åt Kongo om man jämför med Sudan och då särsklit Darfur, men i förhållande till mänskligt lidande verkar Darfur vara överrepresenterat. Är det oljan som spökar igen? Att striderna i Sudan sedan spillt över i flera grannstater och orsakat katastrofer där också är nog inte så känt i Sverige.



Någon sorts rebelledare från östra Kongo. Men vad vill han, förutom att vara ledare med häftiga glasögon? Går det att prata med karln?

Kan det vara obegripligheter i konflikterna i Afrika som gör att de inte berör lika häftigt som Palestina? Obegripliga rebellgrupper som utkämpar obegripliga krig (vad vill de egentligen!?) och då utövar våld av närmast obegriplig råhet - finns det någon att ta ställning för?

I Palestina finns israeler och palestinier med diverse, för europeer och amerikaner igenkännbara grupper att ta ställning för eller emot. I Afrika kommer det fram namn på ledarfigurer och grupper, men man förstår inte vad de är ute efter. Vare sig de uppträder under politiska eller religiösa etiketter verkar de obegripliga.

Vill man föra in hjälp måste det finnas lokala strukturer som kan fungera som mottagare. Naturligtvis är läget inte obegripligt, allt går att förklara. Men det finns lättfunna förklaringar (beroende av betraktarens egna erfarenheter) och det finns svåra. Är det inte helt enkelt bäst att lyssna på de afrikanska rösterna om vad som kan göras? Och under tiden försöka klippa av tillförseln av vapen? Någon gång beskrevs läget (i norra Kenya tror jag att det var) som att förr hade folk krig och kastade några spjut på varandra när de försökte stjäla boskap, och det blev inte så många skador av det. Sedan började supermakterna ösa in vapen på Afrikas horn, och de lokala konflikterna utkämpades i stället med automatvapen.

Strypt tillförsel av vapen, kontroll över vad icke-afrikanska intressen egentligen har för sig i Afrika - kan det vara något? Diamanter spelade väl en roll när Sierra Leone föll sönder i ett fruktansvärt inbördeskrig. Är det inte så att i själva verket rätt begripliga ekonomiska intressen kan ses bakom en del av konflikterna? Franska, kinesiska, amerikanska, svenska, belgiska och andra bolag på jakt efter produkter? Lundin oil fick ju blickarna på sig när man var inne i Sudan exempelvis. Om vi i själva verket har att göra med kapitalistiska rövarbaroner som göder konflikterna i Afrika blir det hela genast mycket mer förståeligt, för då finns det till och med strukturer som går att angripa på hemmaplan. Folk kan börja fråga om deras aktiefonder tjänar storkovan på söndertrasade afrikanska kvinnor!



Kan man inte hoppas på en ljus framtid för den här lilla tösen i alla fall? Även om hon bara tycks ha ett människovärde som motsvarar en miljondel av en israel eller kanske en tusendel av en palestinier?


Inte kom jag till någon definitiv slutsats med dessa funderingar, men här är en lös fundering: tänk om det finns någon sorts förbindelse mellan konflikterna i Afrika och i Mellersta Östern, så att en lösning i Afrika på något sätt skulle dra med sig en lösning i Mellersta Östern också? I så fall kanske Kongo inte är oviktigt utan snarare ett nyckelområde.

9 kommentarer:

Nicke Grozdanovski sa...

Du sätter verkligen tummen i något otroligt viktigt i denna artikel.

Kerstin sa...

Det skrevs ju ganska mycket förr om strider i Afrika, men numer är det mer tunnsått med nyheter och rapportering från denna världsdel, som du så riktigt påpekar. Beror det inte mest på att media dragit ner kraftigt på sin omvärldsbevakning och att man litar på CNN och andra amerikanska nyhetsförmedlare.

Vi är väl snart ett land som är lika illa informerat om omvärlden som just amerikanerna är.

Björn Nilsson sa...

Det är lättare att prata om moral än att vara moralisk själv, tror jag. Men jag kunde åtminstone skriva det här inlägge, om det kan ha någon verkan.

Kerstin, nu är det så att även de US-amerikanska media skär ner sin utlandsbevakning. Jag vet inte hur det påverkar de stora nyhetsbyråerna, men de styrs ju av ekonomi snarare än viljan att berätta om världen antar jag, så även de blir mindre pålitliga som rapportörer. Och det är ju västs syn på världen de framför.

Man får hoppas att bloggosfären tränger in även i områden som Kongo och att nyhetsspärrar därigenom kan övervinnas.

Geoffrey Goines sa...

Du pekar på ngt intressant i ditt inlägg, nämligen förhållandet i uppmärksamhet för Kongo resp Sudan/Darfur. Jag har själv fokuserat mer på den förra än senare, och förbigående kritiserat mig själv i ett inlägg för min egna enkelspårighet.

Om huruvida olja och andra rikedomar är huvudorsak till om en konflikt uppmärksammas eller inte låter jag vara osagt. Västerländska offer har definitivt en effekt (och inkluderar jag "offer" i form av typ svenska bilförare som "utsätts" för "tortyr" i form av högre bensinpriser...)

Jag ska försöka ta mig lite i kragen och skriva mer om Darfur i framtiden. Sen har jag mina förhoppningar om att en stor del av konflikterna i Sudan, Kongo och Uganda beror på rebell-sekten LRA (Herrens befrielsearmé). Jag hoppas på detta, då lösningen på mkt av orolighetern i området beror då på en relativt enskild faktor. Vi får se...

Björn Nilsson sa...

Det dröjer väl länge innan Darfur kommer upp på samma läskiga nivå som Kongo, även om man lägger till "överspillet" av krigshandlingar till grannländerna. Bara det gör väl att Kongo förtjänar mer uppmärksamhet.

Frågan är om och var framtida massmord kan tänkas inträffa. Folk som redan är slaktade kan man ju inte få liv i igen. Om Sudan kan förväntas dra iväg mot "Kongoklass" är det kanske där uppmärksamheten bör koncentreras.

Men det är något skumt med Sudan: jag minns för väldigt länge sedan att det fanns separatister i den svarta och kristna södern som bekämpade den arabiska regimen i norr, och jag tror att de hade israeliskt stöd. Khartoum stödjer fortfarande palestinierna antar jag, kan det vara ett skäl för Israel att direkt eller hellre indirekt blåsa på nya inbördes strider? Av det lilla jag vet verkar det som om ett antal olika grupper, svarta och araber, muslimer, kristna och animister, jordbrukare och nomader, står mot varandra i en eländig soppa som kan vara lätt för utsocknes att utnyttja.

Jan Wiklund sa...

Även afrikanerna tycks vara märkligt tysta om Kongo. Givetvis finns det någon som säger något, men den mest berömda afrikanska kommentatorn Mahmood Mamdani säger betydligt mer om Darfur påstår google, t.ex. http://www.countercurrents.org/darfur-mamdani291004.htm.
Den här artikeln skrev han om Kongo 1999: http://muse.jhu.edu/journals/social_text/v017/17.3mamdani.html

Björn Nilsson sa...

Intressant. Kan det vara så att afrikanerna söder om Sahara ännu pratar mer om frågor som de tror intresserar Europa och USA än om en egen dagordning? Brist på självförtroende, eller dåligt samvete för diverse bisarra diktatorer som fått härja fritt? Eller är Afrika så stort att man inte kan räkna med att gambianer bryr sig så mycket om vad som händer i Malawi? Kontinenten är ju jättestor!

Paolo Pissoffi sa...

Läste en mycket intressant bok om Kongo för någon månad sedan av Thomas Turner. (Har rekommenderat den boken på min blogg) Konflikten är mycket mer komplicerad än man kan tro.

Men skiten fortsätter.

LRA tänden eld på en kyrka i helgen med kanske flera hundra innebrända.

Björn Nilsson sa...

LRA får väl sorteras in under rubriken "obegripliga", även om det naturligtvis finns förklaringar där också. Kanske flödet av narkotika kan bidra till att en del människor blir galna mördare också? Det är väl mycket droger i de afrikanska milisgrupperna. Men i Europa kunde SS-folk som förmodligen var spik nyktra tutta eld på kyrkor med folk i, så knark kan inte vara annat än en delförklaring.